Matematik

Utan goda mattekunskaper blir det inget nytt Spotify

Svenska elevers matematikkunskaper försämras. För att höja resultaten krävs både hårt arbete och duktiga mattelärare som kan skapa intresse och engagemang, skriver Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer och Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren, på Matematikens dag. 

”Den som aldrig gjort ett misstag har aldrig prövat något nytt.” Det ligger mycket i det uttrycket, vilket myntades av Albert Einstein som föddes för exakt 139 år sedan i dag. 14 mars kallas numera för Matematikens dag. 

Matematiken är och har varit avgörande för svenska företags framgångar och den är stommen i många av framtidens jobb. Det kan handla om konstruktioners hållfasthet lika mycket som intelligensen i automatiserade system.

Svenskt näringsliv har medvind. Pågående teknikskiften, miljardinvesteringar i infrastruktur och digitaliseringens förändringstakt gör att framtidsmöjligheterna för näringslivet är goda. Men det går inte att blunda för att det finns svårigheter. Många teknikintensiva företag upplever idag en kompetensbrist som hämmar expansionen. Med svenska elevers sjunkande matematikresultat riskerar situationen att förvärras ytterligare i framtiden. En viktig del av den långsiktiga lösningen är att komma till rätta med de attityder och stigman som fortfarande finns kring ämnet matematik.

Västsvenska Handelskammarens undersökning Mattekollen visar att var tredje svensk tror att talang har störst betydelse för att lära sig och förstå matematik. Knappt hälften är obekväma med att hjälpa sina barn med matteläxan och en av tre upplever att matematiken som lästes i skolan var onödig. Matematik är ett ämne laddat med negativa associationer. Det anses svårt och tråkigt, med ett misslyckande lurande runt varje hörn i undervisningen. Dessutom ligger föreställningar om status som en våt filt över ämnet – är du dålig på matte kan du bli betraktad som dum och hellre än att råka ut för det så avstår många från att försöka.

Att det handlar om attityder bekräftas också av Andreas Schleicher, OECD:s chef för utbildningsfrågor och ansvarig för PISA. Svenska elever tror att bra resultat är en fråga om talang och tur medan elever i högpresterande länder har insett betydelsen av den egna arbetsinsatsen.

För att stärka matematikundervisningen i skolan har regeringen vidtagit åtgärder. Undervisningstimmarna i matematik har blivit fler och teknik garanteras nu 200 timmar på skolschemat. Det är lovvärda initiativ men det behövs mer.

  • Utveckla modeller för mentorskap och verklighetens matte
    Undervisning som kopplar teorin till verkligheten med vardagsnära experiment väcker intresse. Genom ökad samverkan mellan skola och arbetsliv kan förebilder bjudas in för att visa hur matematiken tillämpas idag och vad den skulle kunna användas till i framtiden.  I kommuner som satsat på mentorskap har rekryteringen breddats och andelen tjejer på teknikprogrammet ökat. Ett annat framgångsrikt exempel är initiativet Mathivation som Västsvenska Handelskammaren driver där elever engageras som förebilder och lär andra elever matematik.
  • Att misslyckas är att lyckas
    Många elever upplever en rädsla för att misslyckas i matematiken. Det är inget bra recept för att lära sig nya kunskaper. Eleverna bör i större utsträckning utmanas och uppmuntras att våga misslyckas för att främja kreativitet och motivation. Skolan måste också stärka elevers viljestyrka i matematik genom att förmedla att det framför allt är hårt arbete, inte talang, som har störst betydelse för goda resultat.
  • Duktiga mattelärare måste få kosta
    Riktigt duktiga lärare är avgörande för att skapa intresse och glädje i matematiken samtidigt som självförtroendet höjs. Det är särskilt viktigt till barn från hem utan studietradition. Därför vill vi se att nödvändiga medel anslås så att fler kommuner har råd att anställa lärare som kan rusta eleverna med både lust och kunskap.

Vi har inte råd att seglivade myter hindrar barn att upptäcka lusten i matematiken och därmed möjligheten att skapa morgondagens Spotify. Därför borde det vara Matematikens dag alla dagar om året. Men då måste ord bli handling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.