Debatt
Ensamkommande
21 november 2019 kl 05:00

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Utan bostad har ensamkommande ingen chans

När gymnasielagen antogs utelämnades frågan om hur ungdomarnas boende skulle ordnas. Nyligen kom också beskedet att upp till 750 personer med uppehållstillstånd kan komma att behöva flytta från Migrationsverkets boenden. Dessvärre saknas ett helhetstänk kring situationen för ungdomarna, skriver företrädare för sex stora hjälporganisationer och efterlyser förändring hos stat och kommuner.

Det här är en opinionstext

Civilsamhället har tagit ett stort ansvar för boendesituationen för de unga som kommit till Sverige som ensamkommande barn. Vi som skriver den här artikeln driver tillsammans, och i samverkan med andra, boendelösningar för flera tusen unga människor som annars riskerar ett liv på gatan. Migrationsverkets besked om att 750 unga som hittills haft boende inte kommer att få bo kvar efter januari riskerar att ytterligare förvärra situationen.

Vi möter varje dag unga människor som sliter för att klara skolan och bygga en framtid i ett nytt land. De flesta av ungdomarna har nu befunnit sig i Sverige i över fyra års tid, lärt sig svenska och etablerat sig i samhället.

När gymnasielagen antogs utelämnades frågan om hur ungdomarnas boende skulle ordnas. Detta har lett till att unga människor runt om i hela landet förväntas klara av sina studier samtidigt som de saknar tillgång till stabila boenden och grundläggande trygghet. Många vittnar om att de utnyttjas på olika sätt, främst inom sex- och droghandel, för att exempelvis få någonstans att sova eller ett mål mat. Vi ser också att de ungdomar som av lagtekniska skäl inte omfattats av gymnasielagen befinner sig i en än mer utsatt situation.

Vi anser att kommunernas ansvar för ungdomarnas boendesituation måste förtydligas, och att tillräckliga resurser måste säkerställas. Ett arbete för minskad hemlöshet bland unga vuxna i Sverige måste genomföras.

Vidare anser vi att reella förutsättningar för att uppfylla lagkraven i gymnasielagen måste säkerställas. Gymnasielagen är antagen, nu måste stat och kommuner gemensamt ta ansvar för att lagen kan realiseras och att grundläggande behov säkerställs. Detta innebär bland annat att tillräckligt många lämpliga studieplatser måste säkras och ungdomarna måste få rätt att fullfölja sin utbildning.  

Vi har under lång tid lyft fram problemen i våra kontakter med såväl regering som dess myndigheter, kommuner och regioner. Vi upplever att ett grundläggande problem är att det saknas ett nationellt helhetsansvar för dessa unga. Ansvaret bollas runt mellan olika instanser medan situationen för de berörda försämras. Vi kommer i dag att skicka en inbjudan till regeringen om att träffa samtliga statsråd som ansvarar för olika delar av frågan, för att tillsammans hitta konkreta lösningar och vägar framåt. Vi utgår från att regeringen, lika mycket som vi, önskar finna goda lösningar för dessa unga människor så att de kan ha goda och stabila förhållanden under vilka de kan fullfölja sina studier, hitta arbete efter studierna och utvecklas till trygga vuxna.

Den djupa sociala utsattheten och den tilltagande psykiska ohälsan måste få ett slut. Sverige kan bättre än så här.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.