Bostadsbristen

Upprop: Balansera skatten för olika bostadsformer

Nytt riksdagsår, ett år kvar till valet och fortfarande en bostadsmarknad med skeva ekonomiska villkor. Nu är det hög tid att skapa ett skattesystem med balans mellan upplåtelseformerna. Om hyresrätten ska bidra till en väl fungerande bostadsmarknad kan inte våra nybyggen och renoveringar tyngas av ytterligare kostnader.

Den statliga Bostadsbeskattningskommittén konstaterar att dagens skattesystem gör en nybyggd hyresrätt cirka 3000 kronor dyrare i månaden jämfört med nybyggda egnahem och bostadsrätter. Den enskilt största förklaringen till det är privatpersoners skattemässiga avdragsrätt för ränteutgifter.

För att råda bot på den skeva beskattningen har de allmännyttiga bostadsbolagens organisation SABO tillsammans med de privata Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen tagit fram en gemensam skattereform för hyresrätten.

Vi föreslår:
• Införandet av låg moms på bostadshyra - så att vi kan dra av momsen på bland annat våra bygg- och renoveringskostnader.
• Skattefria underhållsfonder – för att säkra kommande renoveringar.
• ROT-stöd till hyresrätten – välbehövligt då många miljonprogramshus fortfarande är i behov av renovering.
• Ingen fastighetsskatt på fastigheter med bostadslägenheter – för att ta bort dagens dubbelbeskattning.

Det här är konkreta, väl genomtänkta, förslag som bara väntar på den rätta politiska viljan att bota bristen på hyresrätter som fler har råd att efterfråga.

Tyvärr har problem tillkommit under året som riskerar att öka skevheterna i skattesystemet. På finansdepartementets bord ligger nu förslag om att införa en generell begränsning av avdrag för ränteutgifter i bolagssektorn. Om det går igenom minskar de skattemässiga avdragen för allmännyttan och vi måste hantera avsevärt ökade skattekostnader när vi tar nya lån för att bygga, renovera och förvalta våra hyreshus. Risken är också uppenbar att både avkastningskraven och nedskrivningarna av fastighetsvärdena skulle öka. För att tackla det skulle vi tvingas höja hyrorna kraftigt, vilket många av våra hyresgäster skulle ha svårt att klara av.

Förslagen om begränsade ränteavdrag baseras på ett EU-direktiv. För att parera de negativa konsekvenserna av reglerna har andra medlemsländer valt att införa lättnadsregler för vissa företag.

Varför gör inte Sverige samma sak? Allt annat är oacceptabelt i en tid med ökad befolkningstillväxt, stark urbanisering och stora underhållsbehov i fastighetssektorn. Likaså föreslår departementet att det avdragsgilla beräkningsunderlaget ska vara lägre än det som regleras i EU-direktivet. I förslaget finns visserligen ett försök till kompensation genom sänkt bolagsskatt– men den motsvarar bara en tiondel av den skattehöjning som skulle drabba oss. Man föreslår även extra skattemässiga avskrivningar i fem år - men inte heller det väger upp de extra kostnader som skulle belasta allmännyttan. 

Om förslagen går igenom skulle bostadsföretaget fortsatt betala hela räntan - plus 20 procent skatt på den del av räntan som inte får dras av. Det ska jämföras med villaägare som bara betalar 70 procent av sina räntekostnader. Vi kommer alltså se en ännu större obalans mellan hyresrätt, bostadsrätt och egnahem om detta går igenom.

De nya ränteavdragen i kombination med redan rådande skatteobalans blir ett hårt slag mot hyresrätten. Vi har svårt att tro att det ligger i någons intresse med tanke på hur viktigt en väl fungerande bostadsmarknad är för Sveriges ekonomi och individers möjlighet att tacka ja till jobb, studier och nya kärlekar.

Vad vi behöver är skattemässig neutralitet. Inte större skillnader. Vi behöver en bättre fungerande bostadsmarknad. Inte sämre. Att säga nej till de lagda förslagen samt skapa reda i dagens skeva skattesystem borde därför vara en prioriterad fråga för riksdag och regering detta riksdagsår.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.