Debatt
Upphandling
7 mars 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Upphandling av ekomat gynnar hållbar utveckling

Att i offentlig sektor köpa in ekomat är ett sätt att stödja produktionssystem med bra miljöprofil som också värnar om djurens välfärd. Ekomaten är lika näringsrik som konventionell mat och innehåller inga eller i sällsynta fall mycket små mängder bekämpningsmedelsrester. Ekologiskt lantbruk bidrar också med innovationer som kommer hela lantbruket till del.

Det här är en opinionstext

Är det bra att kommuner och landsting sätter upp mål om att köpa in en hög andel ekologisk mat? Personligen svarar jag ”ja” på den frågan. 

Men samtidigt är höga ekomål inte helt okomplicerat. Min personliga syn är att man också bör överväga om det är möjligt att sätta upp ytterligare kriterier. Det kan exempelvis handla om upphandling av regionalt producerad mat med bra miljöprofil och krav på bra djurvälfärd. Eko är inte det enda spåret för att utveckla en sund matproduktion.

Sammantaget finns vetenskapligt underlag att säga att ekologisk produktion har miljöfördelar vilket också styrks av flera nyligen genomförda forskningsgenomgångar som tar ett helhetsgrepp i frågan.

Tydligaste miljöfördelar är att bekämpningsmedel inte sprids i miljön och att den biologiska mångfalden i odlingslandskapet gynnas. Ekoproduktionen har också visat sig gynna vissa biologiska tjänster, som pollinering och kontroll av skadeinsekter genom att naturligt förekommande insekter käkar upp skadegörarna.

En annan viktig miljöfråga är läckage av växtnäringsämnen från åkern, såsom kväve och fosfor, som kan leda till övergödning i sjöar och hav. Här finns en oenighet bland forskare om effekten av ekoproduktionen som har att göra med att det finns skillnader beroende på vad som produceras. Svenska, danska och flera internationella forskningsstudier pekar på att ekologisk mjölkproduktion ger mindre läckage än konventionell dito.

Orsaken är att de konventionella mjölkgårdarna köper in både mer kvävegödsel och mer foder. Ekomjölkgårdarna har bättre balans mellan egen foderodling och antalet djur, vilket minskar växtnäringsbelastningen på gårdens marker. För gårdar som enbart producerar vegetabilier, till exempel spannmål och baljväxter, är variationen stor och skillnaderna mellan systemen små.

I den ekologiska grisproduktionen visar studier däremot på ett högre näringsläckage än i konventionell produktion, som orsakas av att grisarna är ute och bökar och det är svårt att ta vara på gödseln på ett bra sätt.

Man har starkt prioriterat att tillgodose grisarnas utevistelse och naturliga beteende i de ekologiska systemen. Än så länge är ekogrisarna inte så många i Sverige, men får vi en kraftig ökning blir det än viktigare att utveckla systemen med grisar ute så att näringsförlusterna minskar.

Denna fråga har också debatterats flitigt. Skillnaden i näringsinnehåll är inte stora mellan ekomat och vanlig mat. Det som oftast rapporterats är något högre C-vitaminhalt och mer antioxidanter i vegetabilier och ett klart högre innehåll om omega-3 fettsyror i ekologiska mjölkprodukter, men man kan samtidigt inte vetenskapligt visa att detta medför positiva hälsoeffekter.

Att studera människors hälsa är komplicerat, kosten som helhet och många andra livsstilsfaktorer påverkar starkt. Svårigheten att koppla matens kvalitet till hälsoeffekter gäller all mat, så det är inte uppseendeväckande att man inte kan bevisa hälsoeffekter av ekomat.

I praktiken har det visat sig att ekomat i skolor och landsting inte ökat utgifterna för maten, vilket slår hål på påståenden i media att kommuner och landsting varje år lägger miljardbelopp på subventioner av ekomat.

Enligt Eko-Mat Centrum har kommuner som serverar mycket ekomat inte fått någon extra finansiering alls. I stället kompenseras högre kostnader för inköp av ekolivsmedel med att maten lagas från grunden, att man handlar livsmedel efter säsong och ökar andelen grönsaker.

Det finns också statliga stöd till den ekologiska produktionen i form av en miljöersättning. Storleken på olika typer av stöd bör förstås diskuteras, men samtidigt bör man redovisa att ekostödet till landets lantbrukare utgör en mindre del, cirka 6 procent av de totala statliga jordbruksstöden. 

LÄS MER: Mat från svenska bönde måste gå före eko. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.