Bränder

Upphandla bättre – så att våra skolor inte brinner ned

Minst en skola om dagen brinner i Sverige. Mer än hälften av bränderna är anlagda och antalet bränder ökar. Kommunerna måste skärpa kraven i sina upphandlingar så att det stora antal skolor som just nu byggs och renoveras inte går sätta eld på.

Krisen i skolan handlar inte bara om försämrade skolresultat jämfört med andra länder. Sverige är också ett av de länder i världen som har flest antal anlagda skolbränder. Bakom statistiken finns en social problematik som måste hanteras, men det räcker inte. Vi måste också lära av misstagen och bygga mer robust och brandsäkert.

Antalet skolbränder i Sverige har ökat de senaste åren. Enligt statistik från Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), ökade exempelvis antalet bränder från 499 bränder 2014 till cirka 680 stycken 2016 .

Mer än hälften av alla bränder i skolor är anlagda, vilket är en dubbelt så hög andel som i samhället totalt sett. De totala kostnaderna för skolbränder uppskattas till 300–500 miljoner kronor årligen. Dessutom bidrar bränderna till en otrygg miljö och störd undervisning.

Boverkets byggregler är en bra utgångspunkt, men ska ses som ett minimikrav eftersom de är utformade för att i första hand rädda liv och inte byggnader. Det finns också många kända svagheter i regelverket. I Brandforsks rapport ”Anlagda skolbränder går att förhindra” kan man läsa följande:

”En viktig slutsats när forskarna analyserat hur skolbränder sprider sig är att byggreglerna inte är utformade att skydda mot spridning från en brand som anlagts utomhus, utan för att begränsa spridningen av en brand inomhus”.

Således är det enligt reglerna tillåtet att bygga skolor med fasadmaterial, som inte är bra ur brandsäkerhetssynpunkt, exempelvis träpanel, om man samtidigt installerar sprinkler eller brandlarm. Det säger sig självt att detta inte är lämpligt. Dessutom kan installationer som sprinklers eller brandlarm bli avstängda av misstag.

Det enklaste och säkraste sättet att skydda en byggnad mot brand är att bygga med helt obrännbara material, eller utgå från en brandtestad och beprövad konstruktion.

Ett kritiskt moment är när material byts ut och man inte utreder konsekvenserna av bytet. Detta är vanligt när man vill komma ner i kostnader med ett billigare material, men det händer också då man vill pröva nya ekologiska material.

Oavsett anledning: om man frångår en testad lösning, behöver man anlita en brandkonsult som gör ett utlåtande om konstruktionen är likvärdig. Här är reglerna otydliga och många byggherrar är omedvetna om att ansvaret vilar på dem.

Lösningen handlar om att bygga med större säkerhetsmarginaler än vad byggreglerna anger och aldrig tumma på det passiva brandskyddet. Det handlar även om att förstå att man måste skydda skolan från utsidan och se till att fasaden inte kan antändas.

En förebild i det här sammanhanget är SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) som efter att ha fått skyhöga försäkringspremier lyckades vända utvecklingen genom att höja säkerhetstänkandet på alla nivåer. Exempelvis bygger de numera alla nya förskolor och skolor med obrännbara fasader av tegel eller fibercement. Dessa material har även fördelen att det syns att de är svårantändliga.

Frågan är mer aktuell än någonsin. Just nu byggs rekordmånga nya skolor i Sverige till stora kostnader samtidigt som skolornas utsatthet för anlagda bränder ökar. Det är hög tid för kommunerna att skärpa kraven i sina upphandlingar. Att minst en skola om dagen brinner är inte en hållbar utveckling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.