Kriminalitet

Uppdragstjänst för ett mer sammanhållet Sverige

Öka sammanhållningen i samhället och bryt onda cirklar för ungdomar på glid genom en "uppdragstjänst", det vill säga en samhällelig värnplikt, skriver Erik Lövgren, regionråd Västernorrland (S).

Allt oftare hör vi om unga som hamnar i kriminalitet och gängbildningar. Häromveckan rapporterade Ekot att cirka 800 unga män är aktiva i olika lokala kriminella nätverk. Detta är ett av flera skäl till att vi har behov av sammanhang och strukturer som stärker sammanhållningen i samhället. Stads- och landsbygdsutveckling och integrationspolitik skulle och borde kunna förenas till ömsesidig nytta och styrka.

Människor flyr krig i Europas närområden. Världens befolkning växer och vi ser inga tecken på att dessa trender är övergående. Idag diskuterar vi flitigt hur migrationen påverkar det svenska samhället, hur vi ska klara integrationen och sysselsättningen inte minst.

Samtidigt ser vi en oro i dom stora städernas förorter där ungdomar kommer på glid och vävs in i kriminalitet och elände. Hur skapar vi ett inkluderande, jämlikt samhälle där fler drar åt samma håll men också ett samhälle där vi lär oss respektera varandras olikheter?

År 2016 föddes det 117 000 barn i Sverige. Antalet födda barn förväntas öka varje år fram till år 2023, då det prognostiseras att födas 133 000 barn. Lägg till 10-15 000 som kommer till vårt land som unga.

Mitt förslag bygger på idén om värnplikten men kan benämnas samhällstjänst. Ordet samhällstjänst har fått oförtjänt dålig klang, så jag väljer att kalla det för Uppdragstjänst.
För att åskådliggöra vad jag vill åstadkomma beskriver jag det som ett enkelt flöde: 

  1. När man är 19 år kallas man till placeringsutredning, gäller alla tjejer och killar.
  2. Man erbjuds möjlighet att välja mellan militärtjänst (om godkänd hamnar man i försvarets hägn), välfärdstjänster (som exempel räddningstjänst eller äldreomsorg), där flertalet kan kombineras till att läsa upp gymnasial behörighet om det behövs. Det är endast fantasin som sätter stopp för hur denna framtidsreform kan utvecklas.
  3. Om inte militärtjänst, rycker man in till ett placeringscentrum någonstans i Sverige, företrädesvis på landsbygden.
  4. Beroende på typ av tjänst varar det exempelvis 6, 9 eller 12 månader.
  5. Man erhåller en dagpeng (lika värnplikt) och får vid avslut en rimlig ersättning för att ta sig vidare i vuxenlivet.  


Vad skulle detta få för konsekvenser? Den stora samhällsekonomiska effekten är att en årskull ungdomar är sysselsatt med annat än att söka jobb. Samtidigt får de unga i denna grupp nya kontakter, livserfarenheter och kunskaper.

För den jämlika samhällsutvecklingens skull, innebär det att ingen tappas mellan stolarna och att det finns möjlighet att fånga upp alla och dessutom ha möjlighet bryta upp osunda gängmönster.

För landsbygden innebär det arbetstillfällen och utveckling.

För den enskilde innebär det en 6-,9- eller 12-månaders begränsning av valfriheten under ett cirka 90-årigt liv, men samtidigt en gemensam erfarenhet att bära med sig in i framtiden. Framför allt innebär det emellertid utbildning, en gemensam erfarenhet och en möjlighet att lära känna medmänniskor man sannolikt inte skulle ha träffat annars.

Vi behöver ge plats för 120 000 ungdomar per år. Det är naturligtvis inte enkelt och måste framförallt stegvis införas parallellt med utbyggnaden av värnplikten, men enligt mitt sätt att se det är detta en nödvändig reform. En reform för en bättre framtid för alla. Dessutom ger det möjlighet till en mängd enklare jobb som kompletterar extratjänster och andra åtgärder vi sätter in för att ge människor möjlighet till egen försörjning och utveckling.

En reform för ett framtida mer sammanhållet och jämlikt Sverige. Ett Sveriges där vi fortsätter förstärka välfärden, tar ansvar, utvecklar landsbygden och tillvaratar de obegränsade möjligheterna i ett Sverige som växer. Jag skulle gärna se min egen region som en pilotregion, då den har god erfarenhet inom området. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.

Paste this code as high in the of the page as possible: Additionally, paste this code immediately after the opening tag: