Debatt
Offentliga måltider
14 oktober 2020 kl 05:05

”Upp med de offentliga måltiderna på bordet!”

Inför den Offentliga måltidens dag vill vi slå ett slag för att de offentliga måltiderna kan öka folkhälsan, skapa större kunskap om mat hos barn och unga samt stärka den svenska matproduktionen, skriver Jordbruksverkets gd Christina Nordin, Livsmedelsverkets gd Annica Sohlström, LRF:s ordförande Palle Borgström och Sveriges Konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft.

Det här är en opinionstext

Torsdag den 15 oktober firar vi Offentliga måltidens dag på ett stort antal platser runt om i landet. Denna dag, liksom alla andra vardagar, serveras tre miljoner måltider i skola, vård och omsorg. Den reform som infördes för över 70 år sedan, att alla elever kostnadsfritt erbjuds lunch i skolan, är fortfarande unik i ett globalt perspektiv. De 30 miljarder kronor av våra skattemedel som årligen går till måltider i vård, skola och omsorg skulle dock kunna användas ännu bättre om vi slutar ta dem för givet och ser dem som mer än en budgetpost.

Det finns många goda exempel runt om i Sverige där måltidernas potential tas tillvara. Men i ljuset av coronapandemin har flera utmaningar blivit tydliga. Alltför många äldre får i sig för lite mat, de är undernärda och därmed sköra. Med extra fokus på individanpassad mat i äldreomsorgen kan våra äldres hälsa med stor sannolikhet skyddas bättre. I samband med riktlinjer om social distansering och distansundervisning för gymnasieeleverna har också den struktur och trygghet som gemensamma måltider skapar i flera fall fått stryka på foten. Dessutom har frågan om Sveriges självförsörjning av livsmedel blivit högaktuell.  

Inköpen av livsmedel till offentliga kök motsvarar fyra procent av omsättningen i livsmedelsbranschen. Det är ingen stor andel av totalen, men varje bit morot, potatis, böna, fisk eller kött som läggs på tallriken är av stor strategisk betydelse. 

Den offentliga måltiden kan bidra till glädje, trivsel och gemenskap samt motverka ensamheten i samhället – inte minst inom äldreomsorgen. Detta är viktiga pusselbitar i arbetet med att nå Sveriges folkhälsomål, liksom att minska hälsoklyftor, förebygga övervikt och fetma bland barn och unga samt undernäring hos äldre. Måltiden har också en viktig funktion som kulturbärare och kan bidra till integration i förskola och skola. 

Den offentliga måltiden har betydelse för svensk livsmedelsproduktion. Att det ställs krav i nivå med svensk lagstiftning på de livsmedel som köps in till offentliga kök bidrar till att nå målen i livsmedelsstrategin samt målen i Agenda 2030. 

Den offentliga måltiden är en unik pedagogisk resurs som kan förmedla kunskap om matens ursprung och skapa goda matvanor hos morgondagens konsumenter. Hem- och konsumentkunskapen kan vara en naturlig brygga mellan måltidsverksamheten och lärande om hållbara livsmedelsval, privatekonomi och hälsa. 

Sammantaget handlar det om att få större nytta av våra skattemedel. Vi anser att det är dags att på nationell, regional och lokal nivå bättre ta tillvara de offentliga måltidernas potential.

Departement, myndigheter, regioner och kommuner behöver arbeta tvärsektoriellt. Det är också viktigt att inkludera måltiderna i den övergripande strategiska styrningen, till exempel nationella och regionala utvecklingsstrategier, miljö- och klimatstrategier och folkhälsoplaner. Vi behöver också göra det enklare för kommuner och regioner att upphandla i enlighet med samhällets ambitioner och krav. Det är fortfarande alltför krångligt.

De offentliga måltiderna är en unik resurs. Vi – producenter, konsumenter och myndigheter – vill slå ett slag för att de offentliga måltiderna kan öka folkhälsan, skapa större kunskap om mat hos barn och unga samt stärka den svenska matproduktionen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.