Debatt
Psykisk ohälsa
1 oktober 2014 kl 15:48

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Ungas ohälsa beror inte på föräldradagarna

Det är bra att krönikören Alice Teodorescu i DS krönika uppmärksammar psykisk ohälsa och självmord hos unga. Dock är kopplingen hon gör mellan kvinnors och mäns föräldraledighet och självmorden ogrundad, hävdar Carl von Essen, generalsekreterare på föreningen Mind.

Det här är en opinionstext

Carl von Essen
Generalsekreterare, Föreningen Mind

REPLIK. Det är glädjande att Alice Teodorescu i sin krönika den 1 oktober uppmärksammar ungas psykiska ohälsa. Dock är det synd att hon kopplar ihop ohälsa med fenomen som bara är av marginell betydelse i sammanhanget.

Vi på föreningen Mind möter dagligen unga i våra stödverksamheter som mår mycket dåligt psykiskt och funderar på självmord. Det är allvarligt och fordrar att vi alla – individuellt och gemensamt - gör vårt yttersta för att hjälpa till.

Den försämrade psykiska hälsan bland unga under 1990- och 2000-talet har undersökts relativt väl. Det ledde till en omfattande studie av Kungliga Vetenskapsakademien 2010, och Folkhälsoinstitutet har i flera kartläggningar visat att den självrapporterade psykiska hälsan har försämrats främst bland flickor (se översikter i Psykisk Hälsa 2012:2, 2012:4).

Självmordsförsök och självmord bland unga har också ökat. Det paradoxala med denna utveckling är att den självrapporterade psykiska ohälsan främst har ökat bland flickor/unga kvinnor, medan självmorden fortfarande främst begås av killar/unga män.

Varför har den psykiska hälsan försämrats? Det finns många tänkbara förklaringar, till exempel:

• Det är betydligt svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden - vi har fått en allt större grupp unga som varken arbetar eller studerar.

• Ändrade livsstilar, som delvis kan vara associerade med internets uppkomst, till exempel att unga sover påtagligt mindre idag. Kopplingen mellan sömnbrist och psykisk ohälsa är väl belagd.

• Sverige är ett individualistiskt och sekulariserat land. Individen förväntas forma sin egen identitet och framtid, och själv kunna möta existentiella frågeställningar. Det ställer stora krav på unga människor och kan bidra till psykisk ohälsa.

Teodorescu skriver att den försämrade psykiska hälsan sammanfaller med ”vuxenvärldens kapsejsning”, och ägnar sedan ungefär halva krönikan åt fördelningen av föräldraförsäkringen.

Teoderescu verkar mena att det finns ett samband mellan uttaget av föräldraledighet och ungas psykiska ohälsa. Hon antyder också att den försämrade psykiska hälsan kan bero på att alla (även kvinnor) numera ska kunna göra karriär, och att det finns en samhällelig förväntan på att fäder ska ta ut fler föräldradagar.

Det finns inga vetenskapliga belägg för dessa påståenden. Det är inte orimligt att ett mera jämställt samhälle betyder en förbättrad psykisk hälsa, men det finns i och för sig inte många studier som mäter just detta.

Om pappor är hemma mera med sina barn, kan det sannolikt bidra till bättre relationer mellan barnen och fäderna (se t ex Psykisk Hälsa tema föräldraskap 2013:2). Att påstå att uttaget av fäders föräldradagar – i förhållande till andra faktorer - skulle ha en avgörande negativ betydelse för ungas psykiska hälsa är helt ogrundat.

Fakta
Om Mind

Mind är en ideell förening som arbetar för psykisk hälsa och stöder människor i kris. Varje år har man 6 000 stödjande samtal via chatt och telefon med personer som mår psykiskt dåligt. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 1 oktober 2014 kl 15:48
Uppdaterad: 1 oktober 2014 kl 19:32

Skribent

Carl von Essen
Generalsekreterare, Föreningen Mind