Problemet med övervikt och fetma är välkänt i Sverige. Färre tycks känna till att runt 40 000 äldre är undernärda, eller vilka konsekvenser det får.
Samtidigt är det viktigt att man gör rätt analys. Den som ställer fel diagnos riskerar att sätta in fel medicin. Ibland sägs det att de äldre ”svälter ihjäl” på äldreboenden i landet. Men det är fel att skrämma upp människor genom att få dem att tro att politiker i någon sorts kommunalt sparnit förnekar farmor på äldreboendet att äta sig mätt. Det är heller inte så att giriga privata ägare låter jakten på höjda vinstmarginaler leda till att hon får livnära sig på knäckebröd.
Undernäringen har alltså andra förklaringar. Med åldern minskar eller försvinner aptiten. Ibland leder en eller flera sjukdomar till att matlusten avtar, någon medicin kanske gör att maten inte smakar. Depression och demenssjukdom kan också leda till minskad matlust.
Med detta sagt måste vi göra mer för att hjälpa våra äldre att få i sig tillräckligt med näring. Portionsstorlekarna, näringsinnehållet och mattiderna måste bättre anpassas efter vårdtagarnas behov. Annars leder det till onödigt lidande, risk för att de inte svarar på medicinering, ökade sjukvårdskostnader och — viktigast av allt — att deras livskvalitet försämras.
En annan oönskad bieffekt av att måltiderna inte anpassas efter enskilda människor är att omkring 30 procent av maten slängs. Det är helt enkelt inte försvarbart i ett samhälle som har ambitionen att vara hållbart.
Nyligen släppte Livsmedelsverket rapporten ”Råd för bra måltider inom äldreomsorgen”, där myndigheten poängterar vikten av bra mat som en del av omvårdnaden av de äldre. Där efterlyser myndigheten flexibla måltidslösningar som ger valmöjlighet och delaktighet.
Ersta diakoni och Fazer har under en period jobbat fram ett alternativ till dagens alltför standardiserade måltidslösningar. Vi ska ge plats för individanpassning och flexibilitet, såväl när det gäller näringsinnehåll och portionsstorlekar som när det gäller tidpunkten då den enskilde väljer att äta.
Det krävs flexibla måltidslösningar, exempelvis ett större utbud i trerättersmenyn, alternativa smårätter samt att storleken på portionerna är bättre anpassade för målgruppen. Det går inte att servera samma måltider till alla, precis som man inte ger samma medicin till alla. Man tar hänsyn till hälsotillstånd eller sjukdomsbild. Serveras en måltid vid en tidpunkt då personen inte är hungrig, eller en stor portion till en person med liten aptit, kommer maten att slängas. Personen i fråga kommer då inte få i sig det den behöver.
Det här ska leda till bättre hälsa och minskat matsvinn, bättre kostnadskontroll och en ökad kunskap hos omvårdnadspersonalen. Allt detta går i linje med den senaste forskningen och Livsmedelsverkets senaste rekommendationer. Ambitionen är att det ska ätas mer och slängas mindre mat inom Ersta sjukvård och äldreomsorg.
Genom vår nya modell ska vi:
- öka möjligheterna att vårdtagarna får måltider utspridda över hela dagen och som är anpassade till deras preferenser och behov. Målet är piggare äldre, minskad risk för undernäring och minskat svinn.
- underlätta för vårdpersonalen att beställa rätt mat och ha kontroll över näringsbehovet på individnivå.
- minska matsvinnet
- ge beställarna bättre kostnadskontroll och större ekonomisk flexibilitet — köp bara det som behövs
På så sätt kan maten spela en viktigare roll för vårdtagarnas välbefinnande och livskvalitet.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
