Debatt
Primärvård
29 september 2020 kl 05:05

”Underfinansieringen av primärvården måste upphöra”

Bland landets sjukvårdspolitiker finns en bred uppslutning om att utveckla den nära vården. Vi ser behov av förändring i lagstiftning och regelverk som underlättar en omställning till nära vård. Men vi ser samtidigt en risk för besvikelse i den svenska primärvården om reformarbetet inte åtföljs av väsentligt större resurser, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska expert Karin Liljeblad.

Det här är en opinionstext

Karin Liljeblad
näringspolitisk expert Vårdföretagarna

Regeringen och samarbetspartierna har aviserat tvååriga, riktade statsbidrag till primärvården i höstens budget. Det är välkomna extra resurser. Men ska primärvården utvecklas krävs nu långsiktiga satsningar i regionerna, med likvärdiga villkor och ett nationellt utformat vårdval.

Vårdföretagarnas medlemsföretag har stått sida vid sida med den regiondrivna vården i hanteringen av pandemin. Många av de lättnader och anpassningar av ersättningssystem för primärvården som regioner har gjort under våren behöver permanentas. Låt oss också tala klartext om hur förutsättningarna såg ut för den svenska primärvården när den gick in i pandemin.

I 18 av 21 regioner klarade inte regionens egna vårdcentraler sin verksamhet med de resurser de fick förra året. I regionerna med störst problem var underskotten åtta procent eller mer. I samtliga Norrlandsregioner, samt på Gotland, har regiondriven primärvård gått med underskott varje år det senaste decenniet. Förutom att det tyder på en underfinansiering av primärvården innebär underskotten att förutsättningarna för privat drivna och regiondrivna vårdcentraler att möta sina patienters behov inte är likvärdiga, vilket är grundtanken med vårdvalet.

Förra året var underskotten hos de regiondrivna vårdcentralerna nära 685 miljoner kronor. Den regiondrivna verksamheten motsvarar ungefär halva primärvården och den andra halvan drivs i privat regi. Grovt räknat hade regionerna därmed vid årets ingång behövt lägga nästan 1,4 miljarder kronor ytterligare för att primärvården ens skulle vara i balans. Detta utan en enda ambitionshöjning. Ovanpå detta står sjukvården inför en stor vårdskuld, både i primär- och specialistvården.

Regeringen och samarbetspartierna har aviserat riktade statsbidrag under två år, som bland annat ska bidra till att primärvården ska finnas tillgänglig i hela landet och ett ökat samspel mellan digital och fysisk vård, vilket är välkommet. Bland landets sjukvårdspolitiker finns en bred uppslutning om att utveckla den nära vården.

Vi ser behov av förändring i lagstiftning och regelverk som underlättar en omställning till nära vård. Men vi ser samtidigt en risk för besvikelse i den svenska primärvården om reformarbetet inte åtföljs av väsentligt större resurser. Det krävs stora omfördelningar från akutsjukhusen för att åstadkomma nödvändiga förändringar, då den svenska primärvården är både underfinansierad och underdimensionerad.

Det är inte rimligt att förutsättningarna skiljer sig åt för patienter och vårdgivare beroende på var i landet man befinner sig. Att regioner har olika vårdvalssystem, med olika regler och ersättningsystem, försvårar möjligheterna att driva effektiv verksamhet över regiongränserna. Formerna för hur vården ska ersättas måste anpassas till den snabba digitala utvecklingen. Att vi har 21 olika vårdvalssystem i Sverige sätter käppar i hjulet för utvecklingen. Vi vill därför se ett nationellt utformat regelverk för vårdvalet i primärvården.

Vårdföretagarna uppmanar också regeringen att tillsätta en utredning för att i lagstiftning säkra likvärdiga villkor mellan privat och offentlig regi. Regionernas särbehandling av den egna verksamheten konserverar gamla strukturer, missgynnar patienter vid privat drivna vårdcentraler och hämmar möjligheterna att starta nya verksamheter. Det gynnar knappast omställningen till nära vård.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 29 september 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 29 september 2020 kl 05:00

Skribent

Karin Liljeblad
näringspolitisk expert Vårdföretagarna