Debatt
IB-programmet
28 november 2016 kl 14:00

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

”UHR missar kärnan i IB-utbildningen”

IB-programmet ger eleverna mer än statistik kan visa: nämligen en utbildning med ett internationellt synsätt som borde vara i fokus för ett progressivt, mångkulturellt Sverige i framtiden. UHR borde, i stället för sänka värdet på utbildningen, ta intryck och lära av upplägget och betygssystemet.

Det här är en opinionstext

Giles Whiteley
biträdande universitetslektor, Stockholms Universitet

Idag – den 28 november - tar styrelsen för Universitets- och högskolerådet (UHR) beslut om nya föreskrifter om ”grundläggande behörighet och urval för sökande med utländsk förutbildning”. Till denna kategori räknas även de elever som vid svenska gymnasium läser IB-programmet.

Hur värderar vi en utbildning? Och, vad värdesätter vi i och från vår utbildning?

Jag har arbetat som gymnasielärare i mer än sex år och har under den tiden undervisat såväl inom det svenska systemet som inom IB-programmet, vilket gett mig inblick i styrkor och svagheter hos respektive modell. Idag arbetar jag som biträdande universitetslektor, vilket innebär att jag är i en position att se de egenskaper som utmärker en bra gymnasieutbildning, och också att göra en analys av de färdigheter som en sådan ger för vidare studier på högskola eller universitet.

Från mitt dubbla perspektiv har de senaste dagarnas debatt om nyttan av IB-programmet missat en grundläggande poäng. Genom att UHR i sitt förslag fokuserar på statistik så missförstår de grundläggande aspekter av IB-programmet som utbildningssystem. Det är i och med sin internationella karaktär som programmet ger betydande fördelar till våra elever och studenter, våra universitet, vår ekonomi och vårt samhälle. 

Alla som undervisar på universitet och högskolor kan vittna om den enorma variationen i kunskapsnivå och studieberedskap hos nya universitetsstudenter som gått det svenska gymnasieprogrammet. Min egen erfarenhet skiljer sig inte på något sätt från mängden. Bristen på standardisering inom det svenska systemet - avsaknaden av ett rigoröst, externt modererat system för ratificering av betyg - är väl känd.

Som kontrast bygger IB-programmet på system som mer objektivt utvärderar en elevs prestation. Huvudparten av elevernas kursarbeten och tentor betygsätts eller modereras av en tredje part, vilket innebär att universitet och högskolor enklare kan jämföra inkommande studenters kunskapsnivå och studieförmåga. Jag vill inte slå ett slag för ett system över ett annat, men däremot visa på att IB-programmets betygsystem är förutsägbart och konsekvent: ett betyg motsvarar alltid samma nivå eller prestation, oavsett vilken skola eller vilket land eleven kommer ifrån. 

Det största problemet med det nya förslaget är dock att UHR missar kärnan i IB-programmet. Värdet av IB-utbildningen kan inte omsättas i siffror, och antal fakta som elever vet när de springer ut med sina vita mössor. IB-programmets samexistens med det svenska gymnasiesystemet ger vårt utbildningssystem mångfald.

Vi lever i tider av snabb förändring med stora utmaningar, och vi har nyligen sett hur en ny form av anti-globalisering vinner mark i både Storbritannien och USA. Sverige, och världen, står inför ett val: ska vi vända oss från våra internationella partners, eller ska vi omfamna ett internationellt synsätt och de ekonomiska, sociala och kulturella fördelar som det medför. Nu är inte tiden att vända oss bort från internationalismen, det synsätt som karaktäriserar och genomsyrar det rigorösa, ackrediterade IB-programmet. Vi måste stärka våra internationella band. IB-programmet ger oss många fördelar: affärskontakter över gränserna, diplomatiska relationer och bättre möjligheter för flyktingar och invandrare att få en utbildning och ytterligare bidra till ekonomin och kulturen. 

Sverige behöver ett internationellt synsätt. När det gäller skolan måste vi ta in intryck från internationella utbildningssystem, som IB-programmet. Effekten av UHR:s förslag är snarare att värdet av IB-programmet sänks i jämförelse med det svenska systemet. Det är en typ av förslag som riskerar att karaktäriseras som utbildningsmässig protektionism. 

UHR bör i beslutprocessen inkludera en förståelse för konsekvenserna som den föreslagna förändringen av betygsvärderingen skulle medföra för samhället i stort.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 28 november 2016 kl 14:00
Uppdaterad: 28 november 2016 kl 14:29

Skribent

Giles Whiteley
biträdande universitetslektor, Stockholms Universitet