Debatt
Marknadshyror
19 mars 2014 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Tysklands marknadshyror löser inte bostadsbristen

En ny jämförelse och analys av de tyska och svenska systemen för hyressättning visar att varken marknadshyror eller förhandlade hyror ensamt kan lösa den svenska bostadsbristen. Vi måste helt enkelt bygga fler bostäder, och för att det ska ske behöver en rad olika åtgärder genomföras, skriver SABO:s vd Kurt Eliasson.

Det här är en opinionstext

Onsdagen den 19 mars presenterar SABO en jämförande analys av de tyska och svenska hyressättningssystemen. Den visar att varken marknadshyror eller förhandlade hyror ensamt kan lösa problemen med kraftig befolkningsökning, stark urbanisering och fler singelhushåll. Vi måste helt enkelt bygga fler bostäder och för det behövs en rad åtgärder.

Tre kritiska punkter i vår jämförelse är viktiga att uppmärksamma:

Hyresregleringar: Tyskland hade länge balans på bostadsmarknaden, men nu är bostadsbristen skriande och hyrorna ökar långt över inflationen. Tyskland har därför skärpt regleringen för vilka höjningar som kan tas ut. Grundregeln är att en hyra inte får höjas med mer än 20 procent under en treårsperiod. Men förra året sänktes taket till 15 procent på vissa orter. Nu aviserar regeringen ytterligare regleringar för nytecknade avtal. Hyran får inte överstiga snitthyran med mer än tio procent på vissa orter.

I Sverige är fastighetsägarna befriade från sådan statlig reglering.

Socialbostäder: Länder med marknadshyror har också socialbostäder. I Tyskland finns 1,6 miljoner hem med subventionerad hyra. Men det är svårt att kvala in där. Boende i ett tvåpersonshushåll får max ha en månadsinkomst motsvarande 7 000 kronor var. Trots det räcker socialbostäderna inte till. Vart femte hushåll som hyr på den öppna marknaden behöver ekonomiskt stöd. Det kostar tyska skattebetalare cirka 17 miljarder euro per år. 

Sverige har inte socialbostäder, vi har istället enbart bostadsbidrag. Med marknadshyror skulle bidragsbeloppen öka kraftigt. De stigande kostnaderna skulle bäras av skattebetalarna och vinsterna landa hos hyresvärdarna. I dag finns inget politiskt stöd för detta.

Konsumentskydd: Tyskland och Sverige har regler för att skydda hyresgäster mot oskäliga hyreshöjningar. I Tyskland bestämmer värden hyran och jämförelsen görs med den genomsnittliga marknadshyran för likvärdiga lägenheter på orten. I Sverige är jämförelser kärnan i bruksvärdessystemet, men vi utgår från den högsta hyresnivån i likvärdiga lägenheter vars hyra är förhandlad. Den får dessutom överskridas med fem procent.

I nya kontrakt i Tyskland påverkas hyran direkt av marknaden. Vid bostadsbrist sticker den upp, vid överskott dyker den. I Sverige är hyran inte lika konjunkturberoende, vilket uppskattas av investerare.

Tysklands marknadshyror löser inte våra problem. På bristorter är risken stor att vi skulle få kraftiga hyreshöjningar och en del hyresgäster tvingas flytta till sämre bostäder. Vilken kommunpolitiker försvarar det? Kraven på staten skulle också öka – på ingripanden i form av hyresregleringar, socialbostäder och kraftigt höjda bidrag. Vilken riksdagspolitiker vill det?

Därmed inte sagt att vår hyresmarknad fungerar perfekt. Vi behöver göra flera förändringar: 

1. Vi måste bygga fler bostäder för att få ihop ekvationen mellan tillgång och efterfrågan. För att kunna göra det måste konkurrensen på byggmarknaden öka. År efter år ligger Sverige i topp på listan över byggpriser i EU. Med lägre priser bygger vi fler bostäder. Med enklare regler kapar vi tiden från idé till inflyttningsklara hem. 

2. Staten måste skapa balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna. Bostadsbeskattningskommittén slog nyligen fast att dagens skattesystem missgynnar hyresrätten. Regeringen måste därför agera på EU-nivå för att Sverige ska kunna införa låg moms på bostadshyra. Då kan vi dra av momsen på byggkostnaderna och på så sätt få ihop kalkylerna. 

3. SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen måste arbeta hårdare för en systematisk hyressättning som motsvarar de boendes värderingar. I dag går det lokala arbetet inte sällan trögt. Särskilt tydligt är det i Stockholm. Regeringen måste också snarast lägga fram de förslag till ändringar i hyreslagen som underlättar till- och frånval, som Justitiedepartementet ruvat på i allt för många år. Det skulle ge en flexiblare hyresrätt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.