Forskning

Tu Yuoyous Nobelpris visar styrkan i vetenskapen

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015 delas i år mellan Tu Yuoyou samt William C. Campbell och Satoshi Ōmura för deras upptäckter av nya behandlingar av malaria respektive parasitmaskar. Det Nobelpriset egentligen lyfter fram är inte upptäckterna i sig utan den vetenskapliga metoden att visa vad som är en effektiv behandling. Det är därför beklämmande att Nobelpriset till Tu Youyou lyfts fram som ett argument för komplementär medicin. Det Nobelpriset egentligen visar är styrkan i att använda vetenskap för att skilja agnarna från vetet.

Det är inget ovanligt att ämnen från naturen blir läkemedel, eller att forskare letar bland traditionellt använda behandlingar eller direkt i naturen för att finna substanser som kan bli läkemedel. Klassiska exempel är morfin, digitalis och penicillin. Mer moderna exempel är immunhämmaren ciklosporin som möjliggjort bland annat organtransplantation samt paklitaxel vid behandling av bland annat cancer i äggstockar eller bröst.

På dagens hälso- och sjukvård ställs krav på att använda en vetenskaplig metod för att finna de behandlingar som kan visas ha effekt, men också för att ifrågasätta tidigare slutsatser. Viljan att ifrågasätta både de behandlingar som används och bakgrunden till dessa är en av de viktigaste delarna av ett vetenskapligt förhållningssätt.

Mot detta skall ställas komplementärmedicinens olika inriktningar. Även om delar av traditionell vetenskaplig metod ibland används inom dessa saknas ofta inställningen att ifrågasätta de egna behandlingarna, eller för den delen grundvalen för dessa.

Det innebär naturligtvis inte att komplementärmedicin alltid har fel eller inte kan tillföra något till vård och omvårdnad av patienter. Däremot måste samhället bestämma sig för vilken måttstock som skall användas vid bedömningen av komplementärmedicin, särskilt om skattebetalare skall bekosta delar av sådan behandling. 

Att lyfta Tu Youyous Nobelpris som argument för något annat än den vetenskapliga metoden – vilket till exempel gjordes i försvar för antroposofi i Dagens Samhälle den 27 oktober och 7 november i år – är förvånande.

Det forskningsprojekt som Tu Youyou ledde letade efter möjliga sätt att behandla malaria i traditionell kinesisk örtmedicin. Genom att testa olika alternativ kunde så småningom en effekt av sommarmalört förklaras av den renframställda substansen artemisin.

Genom Tu Youyous forskning har vi fått ett effektivt läkemedel mot en världens allra allvarligaste sjukdomar. Det säger i sak ingenting om övriga kinesiska örtmediciner eller annan komplementär medicin annat än att det där precis som i naturen i övrigt kan gömma sig viktiga läkemedel som kan upptäckas genom vetenskapliga metoder.

Denna insikt är viktig på ett annat plan. I dag är den biologiska mångfalden hotad på många håll. Stora områden regnskog med många okända växter och hotade djurstammar försvinner dagligen genom människans inverkan. För att möta morgondagens utmaningar med bland annat antibiotikaresistens måste vi förstå de bakomliggande biologiska mekanismerna som leder till sjukdom bättre.

De genetiska mekanismerna är viktiga men ännu viktigare är sannolikt att finna och lära av försvarsmekanismer mot sjukdom i mångfalden hos växter och djur. Att bevara den biologiska mångfalden blir därigenom inte bara ett mål i sig utan en viktig åtgärd för bättre hälso- och sjukvård i morgon. Även för detta behöver vi den vetenskapliga metod som Nobelpriset belönar. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.