Debatt
Ambulanssjukvård
28 november 2016 kl 14:58

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Trygghet får inte bli fråga om rätt postnummer

Arbetsgivare inom ambulanssjukvården måste höja sin beredskap för den ökade graden av hot och våld mot larm- och ambulanspersonal, skriver Gordon Grattidge & Henrik Johansson , ALARM-Ambulansförbundet, Sveriges ambulansfack.

Det här är en opinionstext

Åren går och ännu har inte arbetsgivare inom ambulanssjukvården upprättat verkliga åtgärdsplaner eller ordentlig beredskap för den ökade graden av hot och våld mot larm- och ambulanspersonal. Tvärtom blir övning och säkerhetsrutiner alltmer sällsynt. 

Vi har som fackförbund svarat för såväl målsägandebiträde, advokatstöd och säkerhetsåtgärder (skydd vid rättegång m.m.) vid ett antal uppmärksammade våldsamma händelser – något vi menar i första hand måste vara en angelägenhet för arbetsgivare. Vi har noterat att flera utlarmningar från SOS Alarm Sverige AB vid ankomst på platsen inte överensstämmer med den information som angavs vid utlarmningen. Omständigheter som dessa är problematiska då de kan leda till riskfyllda situationer. I värsta fall kan det röra sig om kända våldsverkare, misstänkta terrorister eller kriminella personer med tunga illegala vapen i sin ägo. 

Något som är synnerligen allvarligt är det faktum att flera anställda inte vågar anmäla brott som begåtts eller som de indirekt blir vittne till. Utvecklingen är alarmerande ur arbetsmiljösynpunkt.

Vi har under flera år försökt belysa den verklighet som många invånare i utsatta områden tvingas leva i – situationer där kriminalitet, klaner och/eller extremism kringskär människors frihet på olika sätt. Det är inte längre fråga om att vi riskerar att parallella samhällen utvecklas – parallellsamhällen är redan idag ett faktum på flera platser. I dessa miljöer förväntas vi i ambulanssjukvården arbeta. 

Ointresset och beröringsskräcken med dessa frågor är påtagligt från den styrande politiken och många arbetsgivare. Behovet av resoluta åtgärder är uppenbart för att skapa en säkrare verksamhet – och därtill slå vakt om medborgarnas rätt till sjukvård och räddning. Det är oacceptabelt att det idag, år 2016, gäller att bo i rätt postnummerområde för att omfattas av rättsstaten och en jämlik sjukvård.

Exempel på händelser:

  • utlarmningar med angivna skador/sjukdomar som sedan visar sig vara kniv, eller skottskador. På hämtplats klargörs att all polsinblandning kan få konsekvenser (hela vårdkedjan drabbas) Dessa skador anmäls således inte och vi ser här stora risker för utpressning av hela vårdkedjan.
  • utlarmningar till lägenhetsbråk där inget sjukvårdsbehov föreligger.
  • utlarmningar till riskadresser dit polisen aldrig åker med mindre än flertalet patruller.
  • utlarmningar utan skydd trots att inringaren redan till SOS AB hotat med konsekvenser om polis skickas.
  • ambulanstransporter där patient meddelar att personalen ska göra vad den blir tillsagd.
  • omhändertagande av grovt misshandlade, knivhuggna eller skjutna individer (ger inte sällan posttraumatiska reaktioner).
  • vi möter människor som lever under förtryck i en form av fångenskap.

Åtgärdsförslag:

  • ökat larmskydd och en intern organisation för att utreda hot som kan leda till följdverkningar för hela verksamheten (vårdgivarna saknar sådana organisationer då det aldrig kravställts).
  • medföljande skyddsfordon (personskydd) vid nattarbete.
  • fler skyddade boenden för personer som lever under religiöst förtryck.
  • rättsligt stöd i den händelse personalen vågar anmäla brott eller misstänkt vapeninnehav hos patienter (saknas hos flera arbetsgivare).
  • utbildning i fysiskt och psykiskt självskydd för all personal.
  • utbildning i hantering av åtgärdsbatteri vid skott- och knivskador (inkluderar splitterskador och frätande syror).
  • göra skyddsutrustning (skyddsväst i grön/gult, hjälm med heltäckande visir, tillgänglig för alla akutambulanser i höndelse av attentat eller liknande).
  • omgående upphöra att sammanföra orutinerade kollegor tillsammans i operativ tjänst.
  • drog och alkoholtester av all personal.
  • införande av realistiska kunskaps- och fystester i verksamheten
  • skyddsklassa räddningstjänst- och ambulansstationer (efter en rad förödande inbrott).
  • utökat samarbete mellan myndigheter (flagga farliga adresser eller misstänkta säkerhetsrisker).
  • statligt huvudmannaskap och förstärkt skalskydd på ambulansfordon samt 4 hjulsdrift.

Utvecklingen för många invånare i många län är alarmerande. Vi behöver inte fler utredningar utan konkret handling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 28 november 2016 kl 14:58

Skribenter

Gordon Grattidge
förbundsombudsman, ALARM-Ambulansförbundet, Sveriges ambulansfack
Henrik Johansson
utredare ALARM-Ambulansförbundet, Sveriges ambulansfack