Trump ny president Hela debatten

”Trumpseger hotar svensk export”

För Sverige och den globala ekonomin är 2016 års amerikanska presidentval ett av de mest betydelsefulla på årtionden, kanske någonsin. Donald Trump riktar våldsam kritik mot den nuvarande handelspolitiken, men även Hillary Clinton är i viss mån skeptisk till frihandel.

Europa, Sverige och flera län är särskilt beroende av den amerikanska ekonomin. USA är såväl EU:s som Sveriges största exportmarknad utanför Europa. Stockholm, Uppsala, Västra Götaland, Södermanland och Kalmar är län med betydande amerikansk export.

Samtidigt är USA beroende av EU och Sverige för sin tillväxt och sysselsättning. Sverige är USA:s största utländska direktinvesterare per capita och omkring 1200 företag med anknytning till Sverige är verksamma i landet. Sveriges affärer med USA understödjer drygt 330 000 amerikanska jobb. Det är tveklöst så att mindre öppenhet för utrikeshandel och investeringar riskerar att göra både USA och länder som Sverige fattigare.

Donald Trump riktar en våldsam kritik mot den handelspolitik som förts av tidigare administrationer, såväl demokratiska som republikanska. Han anser att de drivit en politik som resulterat i orättvis konkurrens, färre jobb och att amerikanska företag flyttat utomlands.

Specifikt har Donald Trump bland annat förslagit att det ingångna frihandelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko, det så kallade Nafta-avtalet, ska rivas upp, att höga tullar ska införas på import från länder som ”tar amerikanska jobb” (till exempel ska import från Kina åläggas med 45 procents tull och från Mexiko med 35 procents tull). Dessutom anser Trump att USA ska lämna världshandelsorganisationen WTO samt att det nya frihandelsavtalet som USA efter sju års förhandlingar lyckats förhandla fram med bland andra Australien och Japan, det så kallade TPP-avtalet, ska skrotas.

Analyser av Donald Trumps förslag på det handelspolitiska området gör tydligt att de skulle innebära en ekonomisk chock om de blir verklighet. Resultatet kan bli uppemot fyra miljoner förlorade jobb bara i USA. Detta skulle givetvis skapa negativa spridningseffekter som skulle skada Europa och särskilt länder och regioner, såsom Sverige och dess huvudstadsregion, med omfattande ekonomiskt utbyte med USA.

Handel och handelspolitik har kommit att bli en het politisk fråga runt om i världen. I land efter land har handel mellan länder, regioner, företag och människor kommit att bli alltmer ideologiskt laddat. Vi ser det tydligt i Europa, inte minst under folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap och i samband med att frihandelsavtalet mellan EU och Kanada skulle undertecknas. Nu ser vi det väldigt tydligt i USA. Drygt varannan amerikansk väljare anser att handelspolitik är ”mycket viktigt” för deras röst.

Inte heller demokraternas kandidat, Hillary Clinton, personifierar någon mirakelkur för ökad handel och mer investeringar. Hon har tydligt tagit ställning emot det nyligen framförhandlade TPP. Förutom att det skulle vara en strategisk och ekonomisk förlust att backa från detta avtal så kan det förvärra chanserna för att nå i mål med ett ambitiöst och heltäckande frihandels- och investeringsavtal med EU.

Det ska tilläggas att det i dagsläget är svårt att veta hur långt Donald Trump och Hillary Clinton är villiga att gå med att förverkliga sina respektive handelspolitiska agendor, oaktat vad som i realiteten är möjligt att genomföra rent praktiskt. Med detta sagt råder det ingen brist på orosmoln för världshandeln.

Risken är att frihandeln har sett sina bästa dagar. Ansvarsfulla politiker tillsammans med näringsliv och akademi måste ta krafttag för att stå upp för globalisering, öppenhet och ekonomiskt samarbete, det som frihandel i grunden handlar om. Om inte hotas förutsättningarna för jobb och tillväxt om båda sidor av Atlanten.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.