Hyresrätter

Tröttsam upprepning av myten om vetorätt

Det svenska hyresförhandlingssystemet har givit fastighetsägare en stabil avkastning på sina fastigheter i både hög- och lågkonjunktur. Efter 33 års positiv avkastning vore det därför märkligt om myten att hyresgästerna har en vetorätt som håller hyresnivåerna nere skulle stämma, replikerar Hyresgästföreningens förhandlingschef Erik Elmgren.

Replik. Ett antal förespråkare för privata fastighetsägare och allmännyttiga bostadsbolag påstår att Hyresgästföreningen genom ett så kallat ”veto” sänker både hyrorna och hyresrätten. Det är ett verklighetsfrånvänt och felaktigt resonemang som tar sin utgångspunkt i att man uppfattar förhandlingssystemet som ett slags rättslöst tillstånd.

Landets tre miljoner hyresgäster känner förstås inte igen sig i den beskrivningen. Särskilt inte eftersom hyresgäster vare sig har strejkrätt eller kan vägra betala hyran utan att förlora sitt kontrakt. Jag är dessutom övertygad om att inte heller de hyresgäster som tvingas lämna sina hem efter ombyggnad, då hyran stiger med 50, 60, 70 procent på grund av en lagstiftning som inte ger hyresgäster tillräckligt skydd och inflytande, känner igen sig i dessa fastighetsägares beskrivning.

Skribenterna är också väl medvetna om de tvistlösningsmekanismer som står till förfogande på den svenska hyresmarknaden. Det finns de som staten konstituerat, hyresnämnden och det partssammansatta tvistlösningsorganet Hyresmarknadskommittén, som löst tvister för de kommunala bostadsbolagen i snart sextio år.

Vi har i flera års tid år bjudit in Fastighetsägarna till samtal för att ta fram en liknande tvistlösning för det privata hyresbeståndet. Det har fram till nu varit svalt intresse från deras sida. Låt oss hoppas att de dialogsamtal som nu förs mellan organisationerna kan leda framåt i den frågan.

Hyresgästföreningen är beredd att ta sitt ansvar för arbetet med att utveckla förhandlingssystemet. Och det pågår redan en hel del utveckling inom ramen för regeringens uppdrag. Bland annat kommer vi redan till höstens förhandlingsomgång gå över till digitala hyresförhandlingar genom forhandlarportalen.se.

Vi behöver även fortsätta att jobba med lokala hyressättningsmodeller, få ett handslag kring vilka långsiktiga grunder förhandlingarna ska utgå ifrån och därefter se till att vi har ändamålsenliga tvistlösningsmekanismer för de fall där vi inte kan komma överens direkt. Men för oss är det viktig att det görs i just den ordningen. Grunder som är långsiktiga, tydliga och förutsägbara över tid. Både för hyresgäster och fastighetsägare. Därefter tvistlösning för de fall där vi inte kan komma överens.

Hyresgästföreningen har också tillsatt en oberoende hyreskommission, ledd av förra bostadsministern Stefan Attefall, för att ta fram förslag på hur både hyresrätten som boendeform och hyressättningen kan utvecklas.

Det svenska hyresförhandlingssystemet har givit fastighetsägare stabil avkastning i både hög- och lågkonjunktur. 33 års positiv avkastning vore märkligt om myten om att hyresgästerna har veto stämde.

I artikeln nämns heller inget om de skenande hyrorna i nyproduktion eller de många gånger enorma hyreshöjningarna för hyresgästerna i samband med ombyggnad. Hur väl rimmar det med fastighetsägarnas anklagelser om veto?

Förhandlingssystemet måste bedömas utifrån helheten, där alla perspektiv måste tas med. Det går inte att bara välja ut ett enögt perspektiv som bara gynnar fastighetsägarna.

De flesta är överens om att det behövs en social skyddslagstiftning för att trygga den svagare parten i ett hyresgästförhållande, det vill säga hyresgästen. Det är en viktig konsumentlagstiftning för att balansera olika parters intressen. Det svenska hyressättningssystemet med förhandlade hyror och bruksvärde är en garant för både hyresgästers besittningsskydd och stabilitet och god lönsamhet för fastighetsägare.

Så låt oss i stället diskutera frågorna vidare över förhandlingsbordet på ett ansvarsfullt sätt. Det kommer förhoppningsvis ge bättre resultat och mer utveckling för hyresrättens framtid än att gång på gång upprepa myten om vetorätt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.