Flyktingkrisen Hela debatten

Trelleborg gör det omöjliga - se systemets brister

Under tre veckor har Trelleborg som ankomstkommun för ensamkommande barn tagit ett ansvar som långt överstiger vad en kommun kan föreställa sig. Samtidigt gör Migrationsverket som det alltid har gjort, fast lite mer. Migrationsverket behöver omgående se över sin hantering, ha mod att förändra eller styrka att kapitulera och lämna ifrån sig uppdraget.

Den 23 september förändrades verkligheten i Trelleborg; för kommunen, för medborgarna och för kommunens organisation. Den 23 september skruvades locket av på den glasburk som Trelleborgs kommun, likt många andra kommuner och offentlig verksamhet satt i och betraktade världen inifrån. Den 23 september blev Trelleborgs kommun ankomstkommun för ensamkommande barn och unga som söker asyl i Sverige.

Med våra drygt 43 000 invånare har Trelleborgs kommun sedan dess tagit emot drygt 2 250 barn och unga, närmare 100 barn och unga per dygn veckans alla sju dagar. Den 23 september kom verkligheten in i Trelleborgs glasburk. 

Det arbete som har skett i kommunen sedan locket skruvades av är näst intill att betrakta som omöjligt, ändå är det gjort, Trelleborg hanterar situationen.

Vi fattade omgående ett beslut i stort, ett beslut som sedan dess varit vägledande i allt vi gör och hindrat barn från att sova på gatan. De barn och unga som kommer till Sverige och Trelleborg utan vårdnadshavare skall få tak över huvudet, en säng att sova och i mat för dagen. Det erbjuder Trelleborg, vi tar vårt ansvar och under mycket ansträngda förhållanden hanterar vi 100 nya barn och unga varje dag, 7 dagar i veckan. 

Migrationsverket ansvarar för asylsökningsprocessen, både för vuxna, familjer och för de ensamkommande barnen. Ankomstkommunerna, så som Trelleborg, ansvarar för boende och omvårdnad av de ensamkommande barnen i väntan på att Migrationsverket skall registrera barnens ansökan och anvisa dem vidare till mottagande kommun någonstans i Sverige. Systemet fungerar inte.

I den tänkta världen skall tiden från att man anländer till en ankomstkommun till att man är mottagen i den kommun där man skall etablera sig ta en till tre dagar.

I den verkliga världen har det än så länge tagit över tre veckor. Tre veckor som ensamkommande barn bor i stora sovsalar med upp till 100 andra okända barn, tre veckor där ensamkommande barn vistas i Sverige men inte finns i asylsystemet, tre veckor där ensamkommande barn ges tak över huvudet, säng att sova och mat för dagen. Tre veckor som är en evighet. 

Tre veckor som leder till att de ensamma barnen avviker, försvinner, då de inte tror på systemet utan med egen kraft försöker ta sig vidare. Tre veckor där Migrationsverket ena dagen säger att de ska registrera barnen för att nästa dag ändra sig, dagen därpå byta system och därefter ändra sig igen. Tre veckor där min tillit till den svenska asylprocessen har urholkats.

Efter tre veckor har drygt 400 av 2250 ensamma barn getts möjlighet att lämna in sin asylansökan hos Migrationsverket, 1220 barn har avvikit och i Trelleborg sover fortfarande 750 barn i sovsalar, där de får tak över huvudet, säng att sova i och mat för dagen.

Migrationsverket säger sig vara införstådda med Trelleborgs kommuns situation. Det hjälper inte. Trelleborgs kommun behöver inte förståelse, handlingsplaner och nya möten.

Trelleborgs kommun behöver handlingskraft och agerande. Trelleborgs kommun behöver att staten tar sitt ansvar. De ensamma barnen behöver att staten gör sitt jobb.

Trelleborgs kommun har sedan den 23 september brutit emot i princip samtliga regelverk som finns gällande mottagande av ensamkommande barn och unga. Trelleborgs kommun har tagit och tar ett ansvar som långt överstiger vad någon kommun eller offentlig verksamhet kan föreställa sig, Trelleborg gör det omöjliga.

Migrationsverket gör som de alltid har gjort, fast lite mer. Det hjälper inte!

Vi kan inte arbeta i nuet som vi gjorde i går. Vi måste göra annorlunda. Gör vi som vi alltid har gjort får vi samma resultat som vi alltid har fått – just nu är det inte bra. 

Migrationsverket med alla sina muskler, som statlig myndighet, måste skaffa sig kontroll över vilka muskler som spänns och se till att spänna dem. Vi står inför en stor utmaning, Migrationsverket är en värdebärande samhällsinstution och som sådan måste Migrationsverket ta sitt ansvar. 

Migrationsverket sitter i dag med dubbla ansvar; de asylsökande familjerna och asylprocessen för de ensamkommande barnen. Myndigheten måste förstå att när de lägger all sin kraft på de asylsökande familjerna fastnar de ensamkommande barnen i sovsalar med tak över huvudet, säng att sova i och mat för dagen. 

Migrationsverket behöver omgående se över sin hantering av ensamkommande barn och ungas asylprocess, ha mod att förändra den eller styrka att kapitulera och lämna ifrån sig uppdraget.

Den 23 september förändrades verkligheten. Vi måste var och en för sig och tillsammans navigera och agera nytt.  Vi ska inte peka på varandra men vi måste våga peka på systemets brister för att kunna åtgärda dem.

Vi måste alla skruva av locket på våra glasburkar och låta verkligheten styra över karta och system. Sluta göra mer av det som inte fungerar. Gör om, gör rätt och gör det för barnen!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.