Utbildning

Tre ödesfrågor för skolans möjlighet att utbilda elever

Lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av skolan är tre områden som måste prioriteras för att eleverna ska få bättre utbildning. Därför inleder Skolverket det här året med ett rådslag med kommuner, fristående skolor, lärarfack och skolledare. Det blir startskottet på ett fördjupat samarbete för att kunna möta skolans utmaningar, skriver Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket.

När eleverna nu kommer tillbaka efter jullovet är det till en skola som på senare tid levererat en rad styrkebesked. De internationella undersökningarna PIRLS, ICCS, PISA och TIMSS visar på förbättrade kunskaper hos eleverna. Vi hoppas att de här resultaten kan ge råg i ryggen till lärare, elever och rektorer. Nu gäller det att arbeta vidare för att förbättra. Ska det lyckas måste alla med ansvar för skolan kraftsamla kring de faktiska problemen.

Den statliga Skolkommissionen har kommit med förslag på förändringar av lagar och regler för att förbättra skolsystemet. Förslagen ska nu behandlas av regering och riksdag. Samtidigt ser vi ett behov av att agera här och nu. Vi har identifierat tre områden som måste prioriteras för att skolan ska bli bättre:

1. Lärarbristen: att lyckas möta skolans utmaningar står och faller med att det finns behöriga lärare. Bara de närmaste fem åren kommer skolorna att behöva rekrytera motsvarande 77 000 heltidstjänster. Fler måste utbilda sig till lärare, fler stanna kvar i yrket och kompetenta lärare som lämnat skolan komma tillbaka. Ska det ske måste det bli mer attraktivt att arbeta som lärare. Alla med inflytande över svensk skola, inte minst lärarnas arbetsgivare i kommuner och fristående skolor, måste göra skolan till en attraktiv arbetsplats.

2. Skolsegregationen: har ökat och den leder till att vissa skolor har mycket svåra förutsättningar att klara av sitt uppdrag. I skolor i socialt utsatta områden vittnar man om omfattande problem som bottnar i segregationen. Den ökade skolsegregationen är till stor del ett resultat av boendesegregation. Men det är vår övertygelse att skolan kan minska segregationens förödande konsekvenser.

3. Skolhuvudmännens styrning: för att varje elev ska få en bra skola så måste hela beslutskedjan hålla ihop – från skolhuvudmannen, det vill säga kommunen eller ägaren till den fristående skolan, till rektorer och vidare till läraren som dagligen möter eleverna. Om inte skolhuvudmannen har god kunskap om vilka behov det finns ute i skolorna så kan heller inte resurserna fördelas bra. Resultatet blir elever som misslyckas för att lärare och rektorer inte har rätt förutsättningar att ge eleverna bra undervisning.

Mycket görs redan för att förbättra skolan. Vi erbjuder en rad satsningar: "Läslyftet", "Lärarlyftet", "Samverkan för bästa skola" för att nämna några insatser. Men vi är övertygade om att det går att göra mycket mer.

Skolan är en spegling av samhället. Skolans utveckling påverkas av sociala, ekonomiska och kulturella strukturer. Men det får inte hindra alla oss som arbetar med skolan att göra allt vi kan för att eleverna ska få det de har rätt till. Skolverket har därför bjudit in kommuner, fristående skolor, lärarfack och skolledare till ett rådslag nästa vecka. Vi ser det som startskottet på ett samarbete som fördjupas under våren. Innan eleverna går på sommarlov ska det mynna ut i en beskrivning av vad alla vi aktörer i skolsystemet, här och nu, kan göra för att bättre kunna hantera de stora utmaningar som svensk skola står inför i dag.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.