Debatt
Omsorg
7 februari 2012 kl 12:06

Denna artikel publicerades för 9 år sedan

Tre förslag för bättre rehabilitering av äldre

Både folkhälsan och ekonomin skulle må bra av att äldres rehabilitering sätts i förgrunden. Där finns en stor outnyttjad potential för att minska kostnaderna för vården och omsorgen.

Det här är en opinionstext

Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, skrev i en debattartikel i Dagens Nyheter i höstas att ”kommunala budgetarna i dag inte (har) tillräckligt utrymme för att möta dessa (äldres) snabbt ökande behov.” Vidare ansåg han att det ”för offentliga sektorn finns två vägar att gå: Stora skattehöjningar eller att tydliggöra och förbereda ett större privat ansvar för delar av äldreomsorgen, även på finansieringssidan.

Vi hävdar att det finns en stor outnyttjad potential för att minska vård- och omsorgskostnaderna, så stor att landets politiker inte behöver ställas inför det vägval som Magnusson skisserar.

Sektionen för Äldres hälsa inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har gemensamt utarbetat manifestet Ättestupa eller folkhälsomål som pekar på möjliga lösningar.

Hälso- och sjukvårdslagen säger att alla äldre har rätt till specifik rehabilitering. Trots det varierar tillgången till rehabilitering stort över landet, oavsett om kommun eller landsting är ansvariga. Det är olyckligt, i synnerhet för den enskilda pensionären, men även för landets politiker som går miste om en möjlighet till kostnadskontroll.

Den stora utmaningen ligger i att arbeta strategiskt med primär- och sekundärpreventivt arbete med rehabiliterande insatser. Forskning har visat att insatser som förskrivning av tekniska hjälpmedel och anpassning av hemmiljön minskar kostnader för äldres hemtjänst. Likaså att en ökning av den fysiska aktiviteten hos äldre personer är effektivt i form av reducerade sjukvårdskostnader liksom besparingarna av att förebygga fall. Det finns också ett flertal exempel på besparingar i kommuner som har vågat satsa, bland annat i Östersund och Östhammar.

Dagens ojämlika och kostnadskrävande vård bevisas i att varken folkhälsomålen för äldre personer eller intentionen i lagar och föreskrifter, uppfylls. I Socialstyrelsens brukarundersökning, som genomförs varje år, är det just rehabilitering och individanpassade aktiviteter som äldre personer tycker fungerar sämst. Orsakerna till detta är bristande kunskap om rehabilitering och evidensen för den hos huvudmän, tjänstemän och politiker. Äldre personers vård och omsorg omfattas av två lagrum, vilket gör ansvarsfördelningen otydlig.

För att råda bot på bristen av specifik rehabilitering som i dag råder och för att minska vård- och omsorgskostnaderna på sikt, ger vi följande tre konkreta förslag på förbättringar till landets kommuner och landsting:

• Inför nyckeltal, som talar om hur många arbetsterapeuter respektive sjukgymnaster som bör finnas för att äldres behov ska kunna tillgodoses.
• Manifestet klargör skillnaden mellan ett hälsofrämjande arbetssätt och specifik rehabilitering för att kunskapsbaserade beslut ska kunna fattas.
• Se till att det finns en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i varje kommun och säkerställ att denna person är arbetsterapeut eller sjukgymnast.

Om vi ska kunna nå folkhälsomålen och undvika ättestupan för äldre medborgare måste tillgången till evidensbaserad rehabilitering öka. Incitamenten finns inte bara i lagkrav. Såväl förbättrad ekonomi som kvalitetsökning och friskare äldre borde vara givna drivkrafter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 7 februari 2012 kl 12:06
Uppdaterad: 9 februari 2012 kl 08:53

Skribenter

Elisabeth Rydwik mfl
Leg. sjukgymnast, med dr, ordförande i sektionen för äldres hälsa LSR
Anna Pettersson
Leg. sjukgymnast, med dr, professionsutvecklare LSR
Annika Malmqvist
Leg. sjukgymnast, msc, sekreterare i sektionen för äldres hälsa LSR
Christina Lundqvist
Leg. arbetsterapeut, msc, handläggare för utvecklings- och kvalitetsfrågor FSA
Åsa Larsson
Leg. arbetsterapeut, med dr, ledamot av äldreutskottet FSA
Christine Tell
Leg. arbetsterapeut, msc, ledamot av äldreutskottet FSA