Almedalen

Tre av fyra kommuner vill se ökade insatser för invandrarföretagen

Företagsservicen i landets kommuner spelar en viktig roll för utrikesfödda småföretagare. Men i dag anser tre av fyra kommuner att de insatser de gör för att stärka företagare med utländsk bakgrund inte är tillräckliga. Det visar vår undersökning.

Sveriges ekonomiska tillväxt och sysselsättning är alltmer beroende av småföretagen. Vart femte nytt företag som bildas, startas av en person med utländsk bakgrund och sammanlagt sysselsätter dessa idag runt 250 000 personer. Sammantaget drivs idag cirka 85 000 småföretag av företagare och entreprenörer med utländsk bakgrund.

Ett av de stora problemen är att alltför många nystartade företag, oavsett företagarens bakgrund, inte överlever de första åren. Bristande efterfrågan och lönsamhet men också andra tuffa villkor för att driva eget företag bidrar tillsammans till att runt 25 procent av alla nystartade företag betraktas som försörjningsbara efter tre år. Här kan kvalificerad företagarrådgivning bidra till att fler företag överlever de kritiska åren och istället börjar växa.

Det finns dock en viktig skillnad mellan företagaren som är född i Sverige och den som är utrikesfödd och det är bristen på affärsnätverk. Hälften av landets utrikesfödda företagare säger sig helt sakna ett nätverk eller vara missnöjda med det nätverk man ingår i idag. Utan nätverk är det svårt att nå framgång som företagare, oavsett var man är född. Här kan landets kommuner tillsammans med andra aktörer spela en viktig roll för att öka innanförskapet bland de företagare som idag driver företag, vill gå på export eller är i färd med att starta upp en verksamhet. 

För sjätte året i rad presenterar Stiftelsen IFS, Internationella Företagarföreningen i Sverige, en studie av kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund. Cirka två tredjedelar av kommunernas näringslivschefer ingår i studien. Tendensen pekar mot en ökad medvetenhet om invandrarföretagares betydelse för samhällsekonomin och jobben, men också för de specifika hinder som målgruppen kan uppleva i sitt företagande. Omkring hälften av kommunerna har genomfört riktade insatser mot målgruppen under det gångna året, exempelvis i form av inbjudan till nätverksträffar. Regional samverkan mellan kommuner för att stimulera till att fler företag som drivs av utrikesfödda kan utvecklas positivt har ökat under dessa år och ligger idag på cirka 60 procent. 

När det gäller det lokala utbudet av rådgivning till nyföretagare säger varannan kommunföreträdare att man har arbetat för att kvalitetssäkra rådgivningens samtidigt som ungefär lika många anser att dagens utbud bedöms uppfylla behovet hos personer med utländsk bakgrund. Ett resultat som sticker ut är att tre av fyra näringslivschefer anser att insatser riktat mot personer som vill starta eller redan driver företag bör förstärkas.

Det är bra att kommunerna inser sina brister, men det räcker inte. Nu måste kommunerna ta sitt ansvar och öka sina aktiva åtgärder för att entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund ska kunna verka på lika villkor som alla andra näringsidkare. Entreprenörer och företagare med invandrarbakgrund har stor betydelse för den svenska ekonomin. Vi behöver ta tillvara allas kompetenser för att Sverige åter ska kunna blomstra.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.