Trafikverket: Vi anpassar hastigheten för att rädda liv

De statliga vägarna i Sveriges nordligaste län har stor betydelse för tillgängligheten, att kunna ta sig till och från arbete, att få vardagen att fungera och för det lokala och nationella näringslivet.

Trafikverket genomför hastighetsanpassningar för att rädda liv. Vi har i uppdrag av regeringen att göra en översyn av hastighetsgränserna för att de ska stämma överens med vägens utformning. Därför sänks hastighetsgränsen från 90 till 80 på vägar som saknar mittseparering där det färdas minst 2 000 fordon per dygn. På så sätt minskar risken för mötesolyckor.

När Trafikverket beslutar om hastighetssänkningar, väger vi in hur tillgängligheten påverkas. Men säkerheten går alltid först. Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarlig en olycka blir.

Om vägen mittsepareras kan hastigheten ofta höjas till 100 km/tim. Vi skulle gärna se att fler vägar redan var byggda för högre hastigheter. Men det tar tid och kostar mycket pengar.

Vi delar bilden att det också finns underhållsbehov på många vägar, men vi har inte behövt göra hastighetsanpassningar på grund av det. Trafikverket fick mer pengar i nationell plan för underhåll av vägar och järnvägar, och regeringen har skjutit till ytterligare medel. Samtidigt konstaterar vi att underhållsbehoven ökar och överstiger de ekonomiska ramarna. Sammantaget innebär detta att många vägar inte får de insatser de är i behov av. Främst gäller det vägar där trafiken inte är så tät men i flera fall även högtrafikerade delar av vägnätet.

Vi utför underhåll på alla vägtyper i hela landet. Vägtyperna som ligger till grund för Trafikverkets prioriteringar är framtagna i dialog med kommuner, regioner och näringsliv. Och säkerheten går alltid först.

Det mest avgörande för transportsystemets funktion är att vi använder och tar hand om den infrastruktur vi redan har på ett effektivt sätt. Det har Trafikverket också lyft fram i det inriktningsunderlag som vi har lämnat till regeringen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.