Vad som bör och inte bör finansieras med offentliga medel är en relevant frågeställning som behöver upp på agendan. Särskilt i den kraftigt växande Stockholmsregionen där mycket byggs ut. Även om Stockholmsregionen är tätt sammanvävd gör kommunerna i vår region utifrån sina förutsättningar egna vägval. Haninge växer med 1 000 invånare per år och står som andra växande kommuner inför utmaningen att på kort tid investera mycket nytt. Det behövs nya skolor och förskolor, nya äldreboende, nya vägar och större reningsverk.
Till det ska läggas att vår region under miljonprogramsåren växte kraftigt och byggde mycket då. Tyvärr står sig miljonprogramsskolorna inte lika länge som äldre tiders läroverksbyggnader. Sålunda står kommuner nu inför att samtidigt som miljonprogrammets skolor rustas också bygga nytt.
Politik handlar om värderingar, det handlar också om att göra avvägningar och om att ta ansvar. Framtidens välfärd behöver finansieras och då är det rimligt att de som gör vinster på nyexploateringar i vår växande region också är med och bär kostnader.
Det finns alternativ till att skattekollektivet betalar. Vägsamfälligheter kan vara bra men också en belastning. Underhållsnivå och snöröjning beslutas och bekostas av de boende i ett område. Att omvandla en samfälld gata till kommunal och att höja nivån för att bland annat möjliggöra kollektivtrafik och ytterligare exploatering innebär en kostnad. Det innebär även en besparing för fastighetsägarna eftersom kommunen och skattekollektivet tar framtida drift, en kostnad som annars betalas av fastighetsägarna i samfälligheten.
Exploateringen av ett äldre fritidshusområde till byggrätter för villor och nya styckningar ger värdeökningar som tillfaller fastighetsägarna. Här finns således både gungor och karuseller för alla inblandade parter. Sen tillkommer för kommunen behov av nya förskolor med mera och den notan skicka till skattekollektivet. Så även med avgifter finns en betydande offentlig finansiering.
Avgifter kan möta starkt motstånd, ta till exempel motståndet vid införande av trängselskatten i Stockholm. I dag är de flest överens om att trängselskatten har varit positiv för regionen. Intäkterna kan dessutom användas för att finansiera viktiga investeringar. Samtidigt kan avgifter som dessa förfelas om de skjuter i höjden utifrån nyinvesteringsbehov istället för att behålla kopplingen till syftet, för trängselskatten framkomlighet i den täta staden. På samma sätt ska avgifter för gators utbyggnad sättas i relation till en nyttighet, sen bidrar intäkterna till att lätta på bördan för skattekollektivet.
För att möte framtidens behov måste lösningar som går utanför den traditionella finansieringen upp på agendan. När det gäller utbyggnad av vägar är avgifter ett sätt men formerna måste diskuteras. Dagens system för uttag av gatukostnader har brister och det ligger ett ansvar på oss politiker att hitta rättvisa och förutsägbara system för avgifter som tas ut från medborgare.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
