Debatt
Bönder
2 oktober 2018 kl 05:05

Denna artikel publicerades för ett år sedan

Torkan slog hårt mot unga bönder

Det var de nya späda skotten som tog mest stryk i torkan. Likadant är det med oss unga företagare i lantbruket. Vi är många som nu går på ren vilja, för torkan har slagit hårt mot den som saknar buffert från tidigare år, har investerat hårt och sitter med stora lån. 

Det här är en opinionstext

Trots att vi bönder fortfarande lever i värmens efterdyningar ger vi inte upp. Snarare vill vi rusta inför framtiden.

För oss är det en självklarhet att fortsätta förse dagens och morgondagens konsumenter med hälsosam mat som är etiskt och hållbart producerad, något framförallt många unga efterfrågar. Och vem ska annars förvalta konsumenternas skyhöga förtroende för Sveriges bönder? Enligt en återkommande undersökning som Ipsos gör känner 83 procent av konsumenterna stort förtroende för oss och våra verksamheter.  

För många unga bönder blir det start i uppförsbacke. På en vanlig gård kan torkan innebära en förlust på mellan en och två miljoner kronor i år. Det är tufft för en ny företagare att komma igen efter en sådan smäll.

Torkan kommer också att leda till mer långtgående konsekvenser för svenskt lantbruk, som det här året upplever sin egen börskrasch.  

Många ungdomar är, trots föräldrars och studie- och yrkesvägledares avrådan, fast beslutna att satsa på sin dröm och arbeta inom lantbruket för att producera klimatsmart mat och förnybar energi. Nya entreprenörer med framtidstro, som bara vill jobba. 

Men för unga landsbygdsbor är det lika svårt att bli med gård som det är för unga stadsbor att köpa en lägenhet i Stockholms innerstad. Inträdesbiljetten till den kreditvärdiga vuxenvärlden är fortfarande en fast anställning med heltidslön, helt i otakt med verkligheten för många unga. 

Enligt en undersökning som LRF Ungdomen och Länsförsäkringar Skåne gjorde i juni i år, uppskattar man att det behövs en kapitalinsats på mellan 2 och 5 miljoner kronor för att ta över en gård. Och inkomststatistik från SCB och Jordbruksverket visar att yngre lantbrukare (30-39 år) har en förvärvsinkomst som ligger omkring 50 000 kronor lägre jämfört med mer etablerade kollegor (40-49 år).

Riksdagen har tagit en livsmedelsstrategi som säger att vi ska öka svensk livsmedelsproduktion. Men det behövs också en plan för återväxt i de gröna näringarna och för hur unga företagare ska bära strategin in i framtiden. För Sveriges bönder är ett åldrande släkte och var femte äldre lantbrukare kommer ha svårt att ordna ett generations- eller ägarskifte av sin gård, bland annat på grund av ofördelaktiga skatteregler. 

Någonstans måste man ha ett långsiktigt mål om att få unga att våga satsa på svenskt lantbruk. För vi behöver bli fler som, förutom att fixa mat på bordet, kan driva på för att fasa ut den svarta oljan och för att sluta kretsloppen.

Visst, det finns startstöd för unga företagare. Men vad händer sedan? Den som övervinner det första hindret och lyckas skaffa tillräckligt med kapital för sin investering möts av ett regelverk som gäller både gammal och ung, men som lätt kan få en ovan företagare att fullständigt tappa sugen. 

Som sagt, vi unga bönder vill bara köra. Och många av er som är nya ledamöter i riksdagen tillhör ju vår generation. Titta gärna lite extra på vad som stimulerar ung företagsamhet. Här är några tips: 

  • Anpassa och förenkla skattereglerna så att de underlättar ägar- och generationsskiften. 
  • Öka jämställdheten mellan olika företagsformer. Både enskilda firmor och aktiebolag behövs.
  • Sänk de sociala avgifterna så att det blir lättare att anställa.

Då ger ni svenskt lantbruk en chans att utvecklas och oss unga möjlighet att ta ansvar. Vi tror på en hållbar framtid och är redo att göra jobbet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.