Psykisk ohälsa

”Tom plakatpolitik hjälper inte vården, Hallengren”

Den växande psykiska ohälsan är en av svensk vårds största utmaningar. Här måste den nya ministern Lena Hallengren visa ledarskap. Personalbristen, hot och våld mot vårdpersonal, regionernas allt sämre ekonomi samt vårdköerna är andra frågor som måste prioriteras. 

Grattis Lena Hallengren (S) till din nya uppgift som socialminister med ansvar för sjukvården!

Under alldeles för lång tid har sjukvårdens utmaningar inte hanterats väl och fått stå tillbaka för tom plakatpolitik. Sverige hade behövt en borgerlig regering med kraften och viljan att hantera utmaningarna framöver, men nu är det dags för Lena Hallengren att fokusera på sjukvårdens utmaningar.

Den första utmaningen för svensk sjukvård är den växande psykiska ohälsan, detta är ett särskilt stort problem bland unga. I Västmanland är väntetiderna alldeles för långa för att få vård och behandling i tid. Det nationella arbetet mot psykisk ohälsa i Sverige har varit kortsiktigt och ryckigt. Det är ett lapptäcke av projekt, som ingen vet om det egentligen fungerar, enligt regeringens egen nationella samordnare. Här krävs ett ledarskap och en tydlighet som regeringen Löfven hittills inte visat.

För det andra har vi ett nationellt problem vad gäller kompetensförsörjningen i vården. I Västmanland har vi till följd av detta stängda vårdplatser och dyr hyrpersonal. Kostnaden för hyrpersonal har i Västmanland ökat med 160 procent sedan 2012, detta trots socialdemokratiska löften om att hyrpersonalberoendet skall lösas. Det kommer att krävas nationella initiativ och ett regionalt arbete som prioriterar vårdpersonalen och deras arbetssituation för att lösa problemen.

Den tredje utmaningen är hot och våld mot personal inom vården. Tyvärr är det något som ökar, även i Västmanland. 94 procent av de tillfrågade anställda inom Region Västmanland uppger att hot och våld förekommit på deras arbetsplats de senaste 24 månaderna. Nyligen rånades en ambulans efter att den fått rycka ut på ett falskt larm. Det måste till kraftiga straffskärpningar för angrepp mot ambulanssjukvård och andra samhällsnyttiga funktioner.

För det fjärde går kostnadsutvecklingen inom hälso‐ och sjukvården inte hand i hand med regionens intäkter. Regeringen måste börja föra en politik som får fler i arbete, ökar skatteintäkterna och främjar entreprenörskap samt innovationskraft inom sjukvården, det är enda sättet att i framtiden klara vår gemensamma välfärd. Kostnadsutjämningsförslaget som skulle kosta Västmanland cirka 200 miljoner kronor bör kastas i papperskorgen.

Den femte utmaningen är de växande vårdköerna. Under förra mandatperioden växte vårdköerna och i S-styrda Västmanland väntar tusentals personer på vård och behandling. Alldeles för få får vård i behandling enligt vårdgarantins gränser. Ansvaret för detta vilar på regionerna men staten kan stimulera arbetet genom till exempel kömiljarden som visade sig vara ett framgångsrikt sätt att korta köerna.

Det här är frågor som borde ges högsta prioritet i arbetet framöver, nu är det upp till bevis för den nya sjukvårdsministern att leverera.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.