Skola

Tolv miljoner förlorade mattetimmar

Mattecentrum genomförde i går världens största matematiklektion. Guiness rekordbok och 3611 elever var på plats i Gävle. Mattecentrums engagemang gör varje dag stor skillnad, och gårdagens initiativ är viktigt, skriver Erik Bengtzboe (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet.

Världsrekordförsöket bidrar till att sätta matematikens betydelse för vårt framtida och allt mer kunskapsintensiva näringsliv i centrum. Men framför allt välkomnar vi det betydelsefulla arbete som Mattecentrum och alla andra läxhjälpsorganisationer gör varje dag för att stötta och hjälpa eleverna i att höja sina matematikkunskaper. För den största utmaningen för Sverige just nu är vi måste bli världsbäst i matematik.

Det är kunskap som avgör om Sverige ska fortsätta leverera högteknologiskt kunnande, IT och innovation. I förlängningen är det avgörande för vår framtida konkurrenskraft. Matematik är en viktig del i det moderna samhället och en nyckel som öppnar upp för högre utbildning. Därför är det allvarligt med de senaste årtiondens fallande matematikkunskaper. Det är en utveckling som vi inte kan acceptera.

Mycket av vårt moderna liv skulle vara otänkbart utan matematik. Oavsett om vi tittar på morgondagens väder eller om bokar tågbiljetter möter vi algoritmer som förenklar våra liv. Facebook hade inte gått att använda utan uträkningar som bestämmer hur och var våra vänners statusuppdateringar visas.

Utan matematik hade till och med tvättmaskinen hemma stått stilla. Den digitala och tekniska utvecklingen öppnar upp möjligheter för nya varor och tjänster att växa fram. Vi ser hur exempelvis Ericsson, ett traditionellt verkstadsbolag, mer och mer blir ett kunskapsintensivt tjänsteföretag. Denna utveckling ställer allt högre krav på att Sverige förblir ett land som kan konkurrera med kunskap, och där vi globalt måste sikta mot toppen.

Bristande kunskaper i matematik är idag den främsta anledningen till att många elever saknar möjligheter till att söka vidare till gymnasiet från grundskolan. Var tionde elev klarar inte grundskolans matematik med godkänt betyg. 

Samtidigt ser vi att Sverige har avsevärt mycket mindre tid för matematikundervisning än andra jämförbara länder. Vi ligger långt under EU/OECD–snittet när det gäller både total undervisningstid i matematik, och matematikens andel av undervisningen. Att vi då när sämre resultat och halkar efter är inte förvånande. Resultatet blir skrämmande på en sammanställd nivå, och förödande för den enskilde.

Alliansen har arbetat hårt för att ge eleverna mer undervisningstid tillsammans med sina lärare. Från 2013 får eleverna i årskurs 1-3 en timmes matematikundervisning mer i veckan. Jag välkomnar att regeringen nu fullföljer vår satsning med att utöka matematikundervisningen även i årskurs 4-6, vilket träder ikraft 2016. Men här tar också regeringens ambitioner slut.

I våras beslutade riksdagen att utöka matematikundervisningen även på högstadiet. Regeringen har dock valt att försena detta, och för varje år som regeringen förhalar reformen förlorar över 300 000 högstadieelever tolv miljoner mattetimmar tillsammans med sina lärare, enligt Riksdagens utredningstjänst. Det är inte att prioritera elevernas lärande.

Kunskap är det som har byggt Sverige till det land vi är. Men vi måste vara ärliga. Att svenska företag ska fortsätta levererar varor och tjänster i absolut framkant är varken en naturlag eller något som vi kan ta för givet.

Fler världsrekordförsök och det arbete som läxhjälpsorganisationer bidrar med i sin dagliga verksamhet behöver vi mer av för att Sverige ska bli världsbäst i matematik. Nu måste vi också bredda samtalen om matematikens betydelse för fler växande företag och fler jobb.

Därför fortsätter också Moderaterna bygget av den moderna kunskapsskolan som bättre rustar eleverna inför framtida studie- och yrkesliv, och där är matematiken har en central betydelse. Det är avgörande för om fler nya Ericsson, ABB och Minecraft ska kunna växa fram. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.