Debatt
E-hälsa
6 april 2020 kl 05:00

Tjugo procent är teknologi – resten är kultur och ledarskap

Med covid-19 är det tydligt att vi långt tidigare borde ha digitaliserat vård och omsorg. Frågan är varför den digitala omvandlingen går så sakta. De hinder som finns beror mer på kultur och ledarskap än teknik. Efter hanteringen av covid-19 är det dags att göra prioriteringar som bidrar till socialt hållbara lösningar, skriver Eva Franzén och Peter Berggren.

Det här är en opinionstext

Med covid-19 har behovet av att vård och omsorg ska kunna erbjudas på distans blivit uppenbart. Aldrig tidigare har det funnits ett sådant stort behov av att kunna stå varandra nära, hålla sig fullt informerad, få adekvat vård och omsorg men ändå behålla det fysiska avståndet. Det bästa är att det redan finns många bra lösningar för att kunna skapa servicemodeller med fullt digitalt stöd inom både vård och omsorg.

Om tekniken och lösningarna redan finns – vad är då förklaringen till att vi inte har hunnit längre? En del tror att det primärt beror på att det handlar om stora investeringar i teknik. Erfarenheter från ett gemensamt nordiskt projekt, ”Vård och omsorg på distans”, visar dock att endast 20 procent av implementering av digitala lösningar är kopplad till teknik medan 80 procent av de utmaningar kommuner och regioner står inför handlar om verksamhetsutveckling, ledarskap, organisering och att förändra kulturen i sina organisationer. Det är alltså inte tekniken som är den stora kostnaden – utan omställningen till nya servicemodeller.

Nordens välfärdscenter och Glesbygdsmedicinskt centrum – Region Västerbotten har kartlagt alla digitala lösningar inom vård och omsorg i Norden. Vi presenterade 24 praktiska exempel, på lokal och regional nivå, i en publikation hösten 2019. Det är lösningar som vi vet fungerar. En utmärkande egenskap för de här digitala lösningarna är att de gör stor skillnad för i princip alla 27 miljoner invånare i Norden. Antingen genom att det berör dem själva, deras anhöriga eller någon i deras närhet.

Samtidigt ser vi i dag att regeringarna i Norden visar handlingskraft, de har investerat tresiffriga miljardbelopp för att säkerställa ett fungerande vårdsystem som ger plats på våra sjukhus till covid-19 patienter som behöver fysisk vård. Men det kommer en period också efter covid-19 och det är i det skiftet vi behöver skapa socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara välfärdslösningar.

Om vi önskar en öppen värld måste vi bygga robusta lokala samhällen. Det gör vi genom att öppna våra sinnen och söka gränsöverskridande samarbeten. Inom vård och omsorg innebär det en investering i ett integrerat vård- och omsorgssystem så att medborgaren ska kunna få rätt insats vid rätt tidpunkt.

Med hjälp av teknik kan vi öka vård- och omsorgskapaciteten genom att vården kan flytta in i människors hem och att social omsorg kan ske på distans. Lösningarna finns, det handlar om politiskt ledarskap, mod och vilja för att det ska ske. Det krävs att stat, regioner och kommuner sätter människan i centrum och skapar nödvändiga ramar för att inleda en omställning till en hållbar vård och omsorg.

Visst, det är investeringar som måste till. Men det är investeringar som redan här och nu kan räknas hem i ett mer effektivt vård- och omsorgssystem och som gör att framtida mobiliseringar för att värna om folkhälsan kommer att få långt mindre negativa samhällsekonomiska konsekvenser.

Detta är den strategiska prioritering som politiker och beslutsfattare inom vården och omsorgen måste sätta högst upp på agendan den dagen då covid-19 har hanterats. Genomför vi de här insatserna kommer vi inte bara att klara den demografiska utmaningen som vård och omsorg står inför i hela Norden, vi kommer också att stå bättre rustade för nya okända utmaningar kopplade till vår folkhälsa.

Låt oss gå först och visa övriga världen hur vi kan skapa nya hållbara lösningar inom den nordiska välfärdsmodellen.

Fakta
Vård och omsorg på distans

Vård och omsorg på distans, VOPD, är ett projekt under Nordiska ministerrådet och inom ramen för svenska ordförandeskapet 2018. Glesbygdsmedicinskt centrum – Region Västerbotten och Nordens välfärdscenter projektleder arbetet med stöd av det nordiska forskningsinstitutet Nordregio. 

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 6 april 2020 kl 05:00
Uppdaterad: 6 april 2020 kl 04:55

Skribenter

Eva Franzén
direktör Nordens välfärdscenter    
Peter Berggren
områdeschef Närsjukvården Södra Lappland