”Tillsätt samordnare för rehabilitering”

Under coronapandemin har blickarna riktats mot kommunal vård och omsorg till äldre, men få har beskrivit de konsekvenser pandemin får ur ett rehabiliterande perspektiv.

En nyligen genomförd undersökning bland landets Medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) visar att den rehabiliteringsskuld som nu byggs upp riskerar leda till försämrad patientsäkerhet och ökade samhällskostnader.

En dryg fjärdedel av all hälso- och sjukvård genomförs idag i landets kommuner, men när det gäller rehabiliterande insatser är andelen betydligt större än så. Kommunal rehabilitering är avgörande för att äldre personer ska kunna upprätthålla sin hälsa och leva ett så självständigt liv som möjligt, trots tilltagande skörhet, funktionsbegränsningar eller sjukdom. Trots detta får den kommunala rehabiliteringen ett mycket begränsat utrymme i såväl politiska diskussioner som särskilda satsningar.

I coronapandemins spår höjs nu allt fler röster kring bristerna inom kommunal vård och omsorg och stora satsningar aviseras från regeringen när det gäller bland annat kompetensutveckling av äldreomsorgens personal. Detta är naturligtvis mycket positivt, men om vi ska få styrfart på kommunal vård och omsorg behöver alla aspekter och kompetenser inkluderas. De nästintill systematiskt uteblivna satsningarna på rehabilitering måste få ett slut.

För att få en lägesbild kring kommunernas beredskap ur ett rehabiliterande perspektiv under coronapandemin genomförde professionsförbunden Fysioterapeuterna och Sveriges arbetsterapeuter under maj månad en enkätundersökning bland landets alla MAR. Resultatet av enkäten, som publiceras idag, visar tyvärr att pandemin i hög grad har påverkat den rehabilitering som genomförs i kommunerna negativt.

Enkätsvaren synliggör en stor oro för att detta kommer leda till försämrad patientsäkerhet och sämre förutsättningar att bedriva kvalitets- och förbättringsarbete. Mer än hälften av de svarande anser inte att kommunen just nu i full utsträckning klarar sitt rehabiliterande uppdrag, vilket kommer att leda till ökad fysisk och psykisk ohälsa samt förlorad aktivitets- och funktionsförmåga bland äldre.

Att möta behovet av kommunal rehabilitering var en stor utmaning för landets kommuner redan före pandemin. Den gigantiska rehabiliteringsskuld som nu byggs upp kommer att bli kostsam för både individ och samhälle. Detta är aspekter som regeringen inte längre kan blunda för.

Om vi ska komma ifatt våra grannländer vad gäller kvaliteten i såväl den generella äldreomsorgen som den kommunala rehabiliteringen behövs en nationell kraftsamling för en jämlik kommunal rehabilitering av hög kvalitet. Vi behöver göra det som enligt vetenskap och beprövad erfarenhet gör nytta för både individ och samhälle.

Äldres rätt till rehabilitering måste säkerställas nu. Det är dags för regeringen att ta sitt ansvar.

• Förändra lagen så att funktionen MAR blir obligatorisk i samtliga kommuner.
• Säkerställ att all omvårdnadspersonal utbildas i ett rehabiliterande arbetssätt.
• Ge Socialstyrelsen i uppdrag att skyndsamt ta fram och sprida kunskapsstöd och nationella riktlinjer för kommunal rehabilitering samt ansvara för uppföljning.
• Tillsätt en nationell samordnare med uppdrag att verka för jämlik och kunskapsbaserad rehabilitering inom såväl kommunala som regionala verksamheter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.