Barn vars föräldrar har ett missbruk, lider av psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld löper stor risk att själva drabbas av psykisk ohälsa samt att gå ut grundskolan utan fullständiga betyg. Det är två allvarliga samhällsproblem som inte får tillräcklig uppmärksamhet.
Skolpersonal tycker att det är svårt att identifiera och prata med elever som lever i utsatta hemsituationer. Det visar en ny rapport från Maskrosbarn. Som det ser ut i dag får inte alla elever det stöd som de behöver och har rätt till. Det får konsekvenser, både för eleverna själva i form av sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden och ökad risk för psykisk ohälsa men också för samhället i form av framtida kostnader för bland annat sjukskrivningar och arbetslöshet.
Det rör sig om cirka sex elever i varje klass och skolan är inte rustad för att bemöta de här barnen, trots att de är många. Skolans personal har varken tillräckligt med kunskap eller tid. 64 procent av lärarna i Maskrosbarns rapport tycker att det är svårt att identifiera barnen som har det svårt hemma och 68 procent av lärarna upplever svårigheter att prata med sina elever om deras hemsituation, framförallt på grund av kunskapsbrist. Även elevhälsan, som har som uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, svarar att de tycker att det finns svårigheter att prata med elever om deras hemsituation och hur de mår.
När elever som lever i svåra hemsituationer själva får svara instämmer hela 72 procent helt eller delvis med att deras hemförhållanden påverkar skolarbetet negativt. Hela 43 procent har funderat på att hoppa av skolan på grund av att det är jobbigt hemma. Det första eleverna lyfter när de får frågan om vad som behövs är att de vill att skolpersonalen ska bry sig på riktigt. Att de ska fråga hur eleverna mår i stället för hur det går. Oftast behöver skolpersonal fråga flera gånger för att ett barn ska våga öppna upp sig. För det behövs tillit och tillit tar tid att bygga.
Det finns tre huvudområden att arbeta med för att komma till rätta med problemen:
1. Kunskapshöjande aktiviteter riktade till lärare och skolpersonal kring hur de här eleverna vill och bör bemötas för att de ska kunna få ut så mycket som möjligt av sin skolgång.
2. Mer tid för att lärare och övrig skolpersonal ska ha möjlighet att bygga relationer med sina elever, vilket är en förutsättning för tillit och i förlängningen lärande.
3. Bättre samverkan mellan skola och andra instanser, till exempel socialtjänst och BUP, för att barn ska få möjligheter till mer stöd som skolan inte kan ge. Det behövs även bättre samverkan inom skolan, och för att lärare och elevhälsa ska få bättre chans att samverka kring barn som far illa behöver sekretesslagstiftningen ses över.
Snart går ännu en årskull elever ut med dåliga framtidsutsikter. Vi kan prata om betygskrascher och psykisk ohälsa men hur länge ska vi vänta på att stärka upp skolan så att personalen har möjlighet att agera? Det är i skolan barnen spenderar stor del av sin vakna tid och forskning visar tydligt att skolan kan göra all skillnad i ett barns liv!
Detta och mer kommer nu att utforskas vidare inom projektet Skolkurage som senare i höst kommer att uppvakta politiker, huvudmän och skola med ytterliga förslag på lösningar som elever och skolpersonal själva har varit med och tagit fram.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
