Betyg

Tidigare betyg gör elever till försökskaniner

Lärare och skolledare vill inte ha betyg från årskurs fyra, och forskningen har visat att tidigare betyg inte leder till bättre kunskapsresultat. Nu måste politikerna släppa taget om icke-frågorna och fokusera på det som gör skillnad på riktigt i skolan.

Inför valet 2010 rasade debatten om att tidigarelägga betygen till årskurs sex eller sju från dåvarande årskurs åtta. Betygen flyttades därefter ner till årskurs sex, vilket accepterades över blocken. Eleverna i årskurs sex fick sina betyg för första gången vid höstterminens slut 2012. Bara drygt ett år senare, inför valet i höstas, dammades betygsfrågan av för att återigen fungera som stridsfråga.

Nyligen blev det återigen belagt att forskningen inte ger något stöd för att tidigare betyg leder till bättre kunskapsresultat. Forskaren Alli Klapp publicerade för en kort tid sedan en stor studie av svenska elever där hon konstaterar att det generellt gått något sämre senare i skolan för elever som fått betyg tidigare, jämfört med dem som inte fått tidiga betyg. Av studien framgår också att skillnader mellan olika grupper av elever ökar när betyg ges.

När 34 av 44 remissinstanser avstyrkte förslag om betyg i årskurs fyra så trodde vi att man skulle lägga ner stridsyxan och att alla skulle förstå värdet av att först invänta en utvärdering av betygen i årskurs sex innan några ytterligare steg togs mot sänkt betygsålder.

Sedan kom sex partier ändå överens om att betygen blir kvar från årskurs sex men att det införs en försöksverksamhet med betyg i årskurs fyra som maximalt ska omfatta 100 skolor. Det förutsätter intresse från lärares och skolledares sida samt samråd med föräldrarna. 

Flera undersökningar visar att lärarnas intresse för tidigare betyg är minst sagt måttligt. I en undersökning från Novus dömer nio av tio lärare ut tidigare betyg. Bland de lärare som arbetar i de aktuella årskurserna är stödet för tidigare betyg ännu svagare. Bland föräldrar tycker cirka åtta av tio att det är en dålig idé med tidigare betyg. En alldeles färsk undersökning bland skolledare visar precis samma tendens. Åtta av tio tycker att testskolor med betyg från årskurs fyra är ganska eller mycket dåligt. 

Många kommuner har redan sagt nej eller är skeptiska till en försöksverksamhet. Det gäller till exempel för skolans ”Big Five” det vill säga Stockholm, Göteborg, Academedia, Malmö och Uppsala. Det blir omöjligt att dra några slutsatser om alla storstäder faller bort. Därmed blir det inte någon vetenskaplig försöksverksamhet utan en uttunnad politisk kompromiss där betyg för alla i årskurs fyra riskerade att bli resultatet. Landets skolledare, lärare och föräldrar behöver förstås inte ta ansvar för denna kompromiss. Det är bättre att man fortsätter ge uttryck för det som kan göra skillnad i lärares och elevers vardag. I så fall kanske man kan minimera antalet elever och skolor som drabbas av att bli försökskaniner i ett försök som forskare redan dömer ut.

Det finns många andra skolfrågor som allmänheten med all rätt ser som de verkligt stora utmaningarna. Dit hör frågan om den lärarbrist som man inte längre kan blunda för. Färsk statistik från SCB och Lärarförbundet visar att lärarbristen nu blir större än befarat. Om mindre än tio år saknas 65 000 lärare och om inget görs kommer det att få direkta konsekvenser i form av större klasser och fler obehöriga lärare. Det är ett enormt slöseri att allför många väljer bort läraryrket på grund av låga löner och bristfälliga förutsättningar.

Läraryrket och skolledaruppdraget är till många delar fantastiskt. Men ska vi vända kunskapsresultaten går det inte att fylla på med ytterligare administrativa uppgifter för skolledare och lärare. Att investera i professionen är att investera i eleverna. Nu måste politikerna släppa taget om icke-frågorna och fokusera på det som gör skillnad på riktigt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.