Psykisk ohälsa

Tidiga insatser motverkar psykisk ohälsa hos unga

Fyra av tio tonårstjejer i Stockholm mår psykiskt dåligt, och andelen ökar. Vi vill att vårdcentralerna tar ett bredare ansvar och se till att andra drar åt samma håll. Samtidigt måste vi satsa på tidig hjälp, långt tidigare än vi gör i dag, skriver Åsa Lindhagen (MP), Socialborgarråd Stockholms stad och Susanne Nordling (MP), oppositionslandstingsråd och talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor, Stockholms läns landsting.

Den psykiska ohälsan kryper ner i åldrarna och allt fler drabbas. Samtidigt växer köerna för att få hjälp på landstingets barn- och ungdomspsykiatri – tidigare i år hanterade Patientnämnden ett ärende där en 13-årig flicka hade fått köa mer än två år för att få akut hjälp.

Det är orimligt och ovärdigt att en region som Stockholm låter ett barn vara utan hjälp i två år. Det är orimligt och ovärdigt att vi inte tar bättre hand om våra barn.

Ju fortare samhället snurrar, desto sämre mår barnen. Vi vuxna vet det, ändå fortsätter den psykiska hälsan hos barn och unga att försämras. Enligt Stockholmsenkäten från 2016 känner sig 38 procent av de 15-åriga flickorna i Stockholms stad ofta ledsna och deppiga utan att veta varför. Fyra år tidigare var det 34 procent av flickorna som mådde dåligt.

Siffrorna är liknande i hela Stockholmsområdet. Bland 17-åriga tjejer mår 42 procent ofta psykiskt dåligt. Killarna klarar sig bättre, här ligger siffran på runt 15 procent. Sedan tidigare vet vi också att utsatta grupper, som ensamkommande flyktingbarn och homo-, trans- och bisexuella barn och unga löper mycket stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Enligt myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) uppger exempelvis en fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna att de någon gång har försökt att ta livet av sig – jämfört med 8 procent bland unga kvinnor i samma ålder som inte identifierar sig som hbtq.

Den växande psykiska ohälsan är ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser och för Miljöpartiet är det självklart att arbeta för att alla ska få chansen att leva ett socialt hållbart liv.

Tillsammans, i Stockholms stad och Stockholms läns landsting, vill vi i Miljöpartiet nu se flera förändringar för att på sikt skapa en förändring och få våra ungdomar att må bättre. Hjälpen ska finnas nära och tröskeln till att söka den ska vara låg. Arbetet med att förebygga psykisk ohälsa ska stärkas. Därför så vill Miljöpartiet i Stockholms stad och i Stockholms läns landsting:

  • Erbjuda utbildning om psykisk ohälsa bland barn och unga till skolpersonal och föreningar.
  • Öka resurserna till mötesplatser för unga och öppna fler mötesplatser som riktar sig till hbtq-ungdomar.
  • Ha psykologer och terapeuter med barnkompetens på varje vårdcentral. Den ekonomiska ersättningen ska viktas så att områden med större risk för psykisk ohälsa får mer pengar.
  • Bygga ut ungdomsmottagningarnas psykosociala utbud: alla ungdomsmottagningar ska ha kompetens för att bemöta psykisk ohälsa.
  • Korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, här behöver vi verka för att utbildningsplatserna för psykologer och kuratorer utökas.
  • Erbjuda individanpassad behandling till barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
  • Bygga ut Stockholms stads projekt Peer support till att även omfatta unga. Inom Peer support kan personer som lever med psykisk diagnos få hjälp att återhämta sig av en professionell kamratstödjare som själv har erfarenhet av psykisk ohälsa.

Miljöpartiet vill också erbjuda barn undervisning i stresshantering redan på mellanstadiet. Det finns lyckade exempel från bland annat USA där några få timmars sådan undervisning har visat sig ha positiv effekt på personernas psykiska hälsa upp i vuxen ålder. För varje investerad dollar har samhället sparat 64 dollar.

Ett återkommande problem är att kommunen och landstinget har ansvar för olika typer av verksamhet som inte kommunicerar med varandra. Miljöpartiet vill därför ge vårdcentralerna i uppdrag att bygga upp ett lokalt nätverk i det område där de är verksamma. I dessa nätverk ska alla verksamheter som arbetar med barns psykiska hälsa ingå, oavsett om de finansieras av kommunal- eller landstingsskatt. Elevhälsan, ungdomsmottagningarna, socialtjänsten, vårdcentralerna och barn- och ungdomspsykiatrin ska börja kommunicera systematiskt med varandra, med målet att ingen ska falla mellan stolarna. Inget barn i Stockholm ska stå utan stöd för att det är långa väntetider till BUP, för att vårdcentralen saknar barnpsykolog eller för att ungdomsmottagningen inte har några tider.

Kommuner och landsting måste samarbeta för att vända trenden med barn och unga som mår dåligt. Vårt gemensamma uppdrag är att se till att inget barn faller mellan stolarna. Inget barn ska stå utan hjälp.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.