Sjuktalen ökar Hela debatten

Tidiga insatser förstärker känslan av att vara sjuk

Det låter bra med tidiga insatser, problemet är att det riskerar att förlänga sjukskrivningen. I andra länder har sjukvården ett uppdrag att aktivt arbeta för att få patienten arbetsför. I Sverige är det ingen som har det uppdraget, skriver Adriana Lender, före detta generaldirektör på Försäkringskassan.

Sjuktalen ökar kraftigt i Sverige. Igen! Vår historia av höga sjuktal delar vi bara med två länder i Europa, Norge och Nederländerna. Övriga länder med utbyggd socialförsäkring håller sig på lägre och mer stabila nivåer. Sverige har dessutom haft ovanligt stora variationer över tid och över olika delar i landet.

Sverige har en bra sjukförsäkring - men vi är usla på att hantera den över tid. Man ändrar i den med (o)jämna mellanrum utan att lyckas skapa en stabil situation.

Från politiskt håll begär man fler tidiga insatser. Det låter bra och är svårt att argumentera emot. Problemet med tidiga insatser är dock att samtliga undersökningar under de senaste tio åren visar att grupper som fått tidiga insatser har längre sjukfrånvaro än motsvarande grupper som varit utan.

Tidiga insatser är förstås utmärkta på individnivå om man med säkerhet vet att insatsen förkortar sjukskrivningstiden för just den diagnosen hos den individen. Hur ofta vet man det?

Det som i stället händer är att man erbjuder insatser till personer som inte behöver dem och som därmed inte går tillbaka till sitt arbete fast de skulle kunna, med längre sjukskrivningar som följd. 

För dem som har nytta av själva insatsen förlängs sjukskrivningen eftersom man är sjukskriven i väntan på insatsen och under tiden den pågår. Under tiden förstärks självbilden som sjuk.

Det finns många åtgärder som befrämjar hälsa och arbetsförmåga genom insatser på arbetsmiljö med mera. Men det finns inga belägg för att arbetsmiljön nu är sämre än år 2010, då sjukfrånvaron var avsevärt lägre än i dag. Lika lite ser vi larmrapporter från sjukvården om att befolkningen skulle ha sämre hälsa än för fem år sedan.

I andra länder, till exempel Tyskland, har sjukvården ett uppdrag att aktivt arbeta för att få patienten arbetsför, en uppgift som landstingen inte har. I själva verket är det ingen som har det uppdraget i Sverige.

Det finns i dag forskningsstöd för, att en hälso- och sjukvård med tydlig inriktning mot att få tillbaka människor i arbete i kombination med aktivt arbetsmiljöarbete, är ett framgångsrecept för att undvika lång sjukfrånvaro.

Med ett sådant samarbete mellan sjukvården och arbetsgivarna kan sjukskrivning i många fall helt undvikas eller bara behövas under kortare perioder. Detta är något som den parlamentariska socialförsäkringsutredningen lyfter fram. 

Vad kan då Försäkringskassan göra? På Inspektionen för Socialförsäkringen konstaterar man att myndigheten inte gör det den ska. Man gör till exempel inte de bedömningar och de kontroller som ska göras vid olika tidpunkter under sjukskrivningstiden.

Osäkerheten om vem som har ansvaret för vägen tillbaka till jobbet gör att myndigheten ägnar sig åt annat än det egentliga myndighetsuppdraget, som faktisk ingen annan än Försäkringskassan kan göra. Detta leder obönhörligen till förlängningar i sjukskrivningarna.

Myndigheten måste koncentrera sig på sin handläggning. Det betyder inte, som somliga vill låta påskina, att man ” kastar ut sjuka människor”, utan att man korrekt tillämpar lagstiftningen, som är myndighetens uppgift. Detta är rimligen den mest effektiva aktivitet Försäkringskassan kan ägna sig åt.

Det finns fler aspekter på detta än att det blir dyrt för samhället med höga sjuktal. Sjukskrivning kan vara en av flera insatser i ett sjukfall. Som all annan verksam medicin har den biverkningar, som kan bli nog så allvarliga.

Siffrorna som speglar svårigheten att komma tillbaka till arbetslivet efter en lång sjukskrivning talar sitt tydliga språk. Diskussionen om borttagandet av den bortre tidsgränsen har därför blivit olycklig.

Det borde inte vara så svårt att enas om att sjuka människor ska vara medicinskt färdigbehandlade, fått nödvändigt stöd på sin arbetsplats och vara försäkringsmässigt utredda långt innan 914 dagar med sjukpenning är förbrukade.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.