Debatt
Missbrukarvård
25 april 2016 kl 05:32

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Tid för nollvision mot överdosrelaterade dödsfall

Sedan 2004 har antalet rapporterade överdosrelaterade dödsfall mer än fördubblats, enligt nya siffror från Socialstyrelsen. För att vända denna oroande utveckling måste den svenska beroendevården genomgå tre viktiga förändringar där varje patient ges en vetenskapligt beprövad och säker behandling.

Det här är en opinionstext

Fred Nyberg
Professor och koordinator för Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels och drogberoende (U-FOLD)

I år är det 50 år sedan metadon började användas i den svenska missbruksvården. Under åren har substansen räddat många liv, men i dag finns nya moderna och säkrare lösningar som behöver komma fler patienter till del. Ett förändringsarbete behöver påbörjas, som säkerställer bästa möjliga missbruksvård för alla patienter och som eliminerar risken för överdosrelaterade dödsfall. 

Historiskt har svensk missbruksvård kantats av moralism och politisk ideologi. Samtidigt har vetenskapligt beprövade metoder, däribland även metadon, under långa tider tvingats stå tillbaka för behandlingsmetoder som inte alltid levt upp till vedertagna standarder. Det har lett till att Sverige inte bara ligger efter andra europeiska länder i vårdutvecklingen, det betyder också att patienter i Sverige har utsatts och utsätts än i dag för onödiga risker. Ytterst har den bristfälliga vården kostat många människoliv.

Ett tungt narkotikaberoende är något som förändrar en människa för alltid. Det går helt enkelt inte att bara sluta genom motivation. Dessa patienter behöver ofta livslång vård för att hantera sitt beroende och att leva ett värdigt liv. 

Endast omkring två femtedelar av de svenska patienterna får i dag de säkrare kombinationspreparaten, medan behandlingar med preparat som enbart innehåller buprenorfin i allt för stor grad används. Dessa medför en tydlig risk för både missbruk och vidareförsäljning. Att buprenorfin används i den grad som är fallet i dag kan bero både på tradition och av att patienter efterfrågar just detta preparat. Ibland har läkare svårt att säga nej av rädsla att skada en ömtålig patientrelation. 

Socialstyrelsens nya riktlinjer för opioidberoende pekar vid sidan om metadon klart och tydligt ut kombinationspreparat, innehållandes både buprenorfin och naloxon, som den högst rekommenderade behandlingsformen. Trots detta får långt ifrån alla patienter del av denna, den tryggaste behandlingen på landets kliniker. I övriga nordiska länder får i dag en högre andel än i Sverige tillgång till läkemedelsassisterad behandling (LARO) för opioidberoende. En högre andel av patienterna behöver också få den säkrare kombinationsbehandlingen samtidigt som andelen som behandlas med buprenorfin sjunker till under 5 procent, på samma sätt som i Finland. 

De nya svenska riktlinjerna ett steg i rätt riktning, men mer behövs. Den svenska beroendevården är på ett övergripande plan i behov av tre viktiga förändringar för att nå en vision om en hög säkerhetsnivå utan överdosrelaterade dödsfall, där varje patient ges en vetenskapligt beprövad och säker behandling som ger förutsättningar till ett långt och värdigt liv.

  • De nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen behöver så snart som möjligt implementeras fullt ut i alla landsting och regioner, så att patienterna får den tryggaste möjliga vården
  • Antalet patienter som får tillgång LARO-vård bör och kan öka. En fördubbling vore i ett första skede rimligt att eftersträva. Alla landsting och regioner behöver utöka antalet LARO-vårdplatser.
  • System och incitament som understödjer läkarna och som garanterar patienter säkra behandlingar bör implementeras. Det kan exempelvis handla om kvalitetskriterier och förbud mot osäkra preparat.

Metadon- och buprenorfinbehandlingar har tjänat till att rädda liv i 50 år men i dag ligger Sverige efter det europeiska snittet när det kommer till tillgång till rätt vård. Krafttag behöver nu tas för att komma ikapp och flytta svensk missbruksvård från att vara ett negativt exempel till att bli en föregångare. All annan ambition vore ett svek mot dagens och morgondagens patienter. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 25 april 2016 kl 05:32
Uppdaterad: 25 april 2016 kl 13:37

Skribent

Fred Nyberg
Professor och koordinator för Uppsala universitets forum för forskning om läkemedels och drogberoende (U-FOLD)