Debatt
Upphandlingskriterier
8 februari 2016 kl 13:17

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

TCO:s modell skapar sunda upphandlingar

Det får inte vara svårt att ställa sociala villkor i offentliga upphandlingar. TCO:s modell för sociala villkor gör upphandlingar enklare och skapar en sund konkurrens utan att ge avkall på arbetstagares rättigheter.

Det här är en opinionstext

REPLIK I dag pågår vad man skulle kunna beskriva som en experimentverkstad där staten, kommuner och landstingen redan ställer sociala villkor vid upphandlingar fast på helt olika sätt. Det finns en tydlig politisk vilja och en tydlig folklig förankring i att ställa sociala villkor.

Vad som behövs är vägledning så att den som upphandlar får ett enhetligt svar inom vilka rättsliga ramar de verkar och metoder för att genomföra dessa upphandlingar. Vilka krav får man ställa? Vem får sköta uppföljningen? Dessa är frågor som ställs och som stat, kommuner och landsting förtjänar att få ett svar på.

TCO håller inte med om Almegas påstående formulerat i artikeln ”Sociala villkor gör upphandlingar svårare”. En stor del av den kritik som Almega framför är sådant som varken TCO eller den statliga utredaren föreslagit.

Almega säger att varje krav som ställs i en upphandling måste följas upp. Det korrekta svaret är att krav i en upphandling måste kunna följas upp. Uppföljning är viktigt för att garantera att kraven efterlevs. Men vad Almega säger – att varje krav måste följas upp – är direkt felaktigt.

TCO anser vidare att det är den upphandlande myndigheten som ansvarar för uppföljningen. Om myndigheten sedan väljer att använda sig av facket så har Konkurrensverket nyligen beslutat att det inte strider mot upphandlingsreglerna.

Att fackliga organisationer sköter uppföljning är dock inte en del av TCO:s modell. Hur uppföljningen ska ske är en viktig fråga där TCO hoppas att Upphandlingsmyndigheten ska stödja upphandlarna så att gällande regelverk om exempelvis offentlighet och sekretess efterlevs. 

Almega motsätter sig att arbetsrättsliga krav i en offentlig upphandling hämtas ur kollektivavtal. I Sverige täcks cirka 90 procent av arbetstagarna av kollektivavtal. Kollektivavtalet är helt enkelt den naturliga källan till information om vilka villkor som gäller på den svenska arbetsmarknaden.

En ordning där upphandlande myndigheter hittar på egna krav helt fristående från de som är gängse på den svenska arbetsmarknaden skulle inte vara ändamålsenligt. 

Almega frågar TCO vad som händer med leverantörer från andra länder. TCO anser att arbetstagare från andra länder ska ges lika lön för lika arbete. Nu fungerar emellertid inte det EU-rättsliga regelverket så för tillfället och vi anpassar oss därför efter rådande förhållanden vilket innebär att företag som tillfälligt erbjuder tjänster i Sverige enbart måste uppfylla vad EU-rätten kräver. 

Almega undrar också vad TCO avser med ”villkor i nivå med relevant kollektivavtal”.  TCO har förordat att nivåerna ska tas fram efter ett samråd med arbetsmarknadens parter, som ju är de som bäst känner till villkoren i kollektivavtalen. Samma sak sker med övriga villkor på svensk arbetsmarknad.

Vad som däremot ofta glöms är att dessa villkor enbart ska vägleda upphandlande myndigheter när de genomför sina offentliga upphandlingar. Upphandlingsreglerna ställer krav på att villkoren anges som miniminivåer. TCO förordar följaktligen miniminivåer. Sammanfattningsvis tas dessa villkor inte fram inom ramen för en kollektivavtalsförhandling, anges inte i en lag och är inte på något sätt en allmängiltigförklaring av kollektivavtal.

 Varje upphandling är unik och de krav som ställs i övrigt måste, precis som Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) framför i sin replik ”Kollektivavtal löser inte problemen”, anpassas efter det som ska upphandlas.

Vad som föreslås i utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal är ett första steg. I vissa fall kan det självfallet finnas skäl att komplettera de krav som är obligatoriska utifrån vad som krävs i den enskilda upphandlingen.

TCO har exempelvis framfört att det även bör vara obligatoriskt att ställa krav på försäkringar och tjänstepension. Att ha ett kollektivavtal kommer inte vara och är inte heller en förutsättning för att uppfylla de obligatoriska krav på försäkring och tjänstepension vi vill se.

Vi ställer inte krav på kollektivavtal. Vad vi vill se är arbetsrättsliga krav som leder till en sund konkurrens utan att ge avkall på arbetstagares rättigheter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.