Debatt
Arbetskraftsinvandring
18 februari 2020 kl 13:04

TCO: Stärk migranternas ställning på arbetsmarknaden

En rad förbättringar krävs för ett fungerande system för arbetskraftsinvandring. Den nya utredningen om arbetskraftsinvandring är en chans till att få ett i grunden klokt system att fungera, men då krävs att man sätter de migrerande arbetstagarnas arbetsvillkor och rätt till likabehandling först, skriver Therese Svanström, TCO:s ordförande. 

Det här är en opinionstext

Therese Svanström
ordförande, TCO

Goda möjligheter att rekrytera även från länder utanför EU har stor betydelse för Sveriges konkurrenskraft och är nödvändigt. Samtidigt vet vi att arbetskraftsinvandring till viss del är förknippat med utnyttjande av människor - något vi aldrig kan acceptera på svensk arbetsmarknad. Regeringar och myndigheter har brustit i både regelverk och kontroll och här krävs en rad förbättringar.

Genom att ställa krav på att arbetsgivare ska erbjuda lön, försäkringar och övriga arbetsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal, men i gengäld inte ha någon arbetsmarknadsprövning försöker det svenska system som varit på plats sedan 2008 hitta en balans mellan potentiellt motstående intressen.   

Att genomföra detta i praktiken ställer dock höga krav på såväl regelverket som de ansvariga myndigheterna. Här har det brustit. För att komma tillrätta med de problem som etablerat sig i systemet krävs en rad förändringar.

Det är därför bra att uppdraget för den utredning som regeringen nu tillsätter går längre än Januariavtalets skrivningar om så kallade kompetensutvisningar och talangvisum. Huvuddelen av uppdraget handlar om att bekämpa missbruk.

Den nya utredningen om arbetskraftsinvandring är en chans till att få ett i grunden klokt system att fungera, men då krävs att man sätter de migrerande arbetstagarnas arbetsvillkor och rätt till likabehandling först.

Det största problemet med dagens regler är att den som bär risken för såväl uppsåtliga brott mot regelverket som mindre misstag från arbetsgivaren är arbetstagaren. För arbetstagaren är konsekvensen att arbetstillståndet dras in, för arbetsgivaren finns det i praktiken ingen sanktion alls.

Knäckfrågan för utredaren blir att lösa frågan om kompetensutvisningarna på ett sätt som inte samtidigt innebär att man prutar på kravet att lön, försäkringar och övriga villkor ska vara i nivå med svenska kollektivavtal. Prutar man på de kraven, ökar risken för exploatering av arbetstagarna, men också för att reglerna missbrukas – saker som enligt direktiven ska bekämpas.

I den nya utredningens direktiv (Dir 2020:8) finns sådant som TCO krävde redan i remissvaret på förslaget till 2008 års reform. Ett exempel är ytterligare myndighetssamverkan där vi varnade för att Migrationsverket skulle få svårt att kontrollera att arbetsgivarna var seriösa och föreslog obligatoriska kontroller gentemot Skatteverket och Arbetsmiljöverket samt en fortsatt roll för Arbetsförmedlingen för dess kunskap om den lokala arbetsmarknaden.

Vi varnade också redan då för att de generösa möjligheterna till arbetstillstånd för deltidsarbete i kombination med det låga försörjningskravet kunde ställa till problem. Ytterligare ett TCO-krav som finns med i direktiven är att underlätta spårbyte för asylsökande som har ett arbete men får avslag på sin asylansökan.

Ett ytterligare problem som måste få en lösning är det faktum att arbetstagaren i dag inte har någon möjlighet att rättsligt kräva den lön och de arbetsvillkor som utlovades i ansökan och som var en förutsättning för att arbetstillstånd gavs. Att stärka arbetserbjudandets rättsliga ställning finns tyvärr inte som ett uttryckligt uppdrag i direktiven men för flera av deluppdragen skulle det vara en del av lösningen. 

Efter att såväl Alliansregeringen som den första rödgröna regeringen underlåtit att genomföra de åtgärder som krävs för att få ett fungerande system är det nu dags att göra rätt. För att det ska lyckas bör utredaren som utgångspunkt ta arbetstagarna och behovet av att stärka deras ställning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.