Debatt
Tandvård
26 november 2019 kl 05:05

Tandvården hör hemma i hälso- och sjukvården!

Alla ska ha rätt till en god tandhälsa oavsett inkomst, men så är det tyvärr inte idag. Många som har stora problem med tänder och munhåla avstår därför från att gå till tandläkaren. Tandvården måste omfattas av samma högkostnadsskydd som sjukvården, skriver Funktionsrätt Sverige, Tandvårdsskadeförbundet samt Mun- och halscancerförbundet. 

Det här är en opinionstext

Orsakerna till problem med tänder och munhåla, är inte alltid självförvållade, utan kan vara ärftliga eller ha andra orsaker man själv inte råder över. Bristande tandhälsa kan också vara en konsekvens av en funktionsnedsättning.

Det kan handla om nedsatt känsel i munnen, oförmåga att hålla rent eller att ta ansvar för sin munhälsa. Tänder och tandkött kan också påverkas av läkemedel.

Tandhälsan är mycket väsentlig för livskvaliteten och för hälsan i övrigt, inte minst ur ett socialt perspektiv samt för att kunna äta och tala. En dålig tandhälsa kan i värsta fall leda till en för tidig död – kopplingarna mellan bakterier i munhålan och hjärt- och kärlsjukdomar, cancer samt diabetes är tydlig. Nära halva befolkningen över 50 år i Sverige har någon grad av tandlossning, som förknippas med farliga bakterier. Något som måste tolkas som ett uppenbart folkhälsoproblem.

Därför är det viktigt att alla som behöver, oavsett orsak, får möjlighet att gå till tandläkaren och åtgärda sina problem i tid. Här behövs också riktade insatser mot de grupper som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom löper ökad risk för dålig tandhälsa.

Den pågående tandvårdsutredningen har i uppdrag att utreda hur tandvården kan bli mer jämlik, förslagen ska gynna en förebyggande tandvård och minska skillnaderna i tandhälsa. Vi menar att en huvudfråga för tandvårdsutredningen måste vara i vilken utsträckning de nuvarande prioriteringarna inom tandvården överensstämmer med de etiska principer som är vägledande för vården (människovärdesprincipen, behovsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen).

Alla ska ha rätt till fina tänder för att fritt kunna prata, skratta och tugga sin mat. Ingen skulle komma på tanken att amputera exempelvis ett ben bara för att patienten inte har råd med ett knäimplantat. I tandvården är det inte ovanligt att tänder dras ut, (vilket ibland ingår i den sjukvårdande behandlingen och till sjukvårdskostnad), utan efterföljande rekonstruktion därför att patienten inte har råd med implantat eller ens en protes.

Den viktigaste garanten för detta är att tänderna betraktas som en del av kroppen och därmed ingår i hälso- och sjukvården med samma högkostnadsskydd.

En sådan reform kommer att innebära en stor kostnad, men denna måste analyseras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: Hur stora är idag samhällets samlade kostnader för utebliven tandvård? Vad är exempelvis kostnaderna för ökat medicinskt vårdbehov på grund av utebliven tandvård? Och hur stora är de individuella kostnaderna, i form av exempelvis personligt lidande, stigma och för tidig död?

Vi ser fram emot att Tandvårdsutredningen uppfyller sitt uppdrag genom att föreslå en nödvändig reformering av tandvården som innebär att rätten till god tandhälsa omfattar alla människor och inte bara de som har råd.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.