Debatt
Äldreomsorg
21 februari 2020 kl 05:00

Täby slösar skattemedel på ”kvalitetspeng” i äldrevården

Täby kommun belönar företag inom äldreomsorgen med en ”kvalitetspeng”. Pengarna delas ut utifrån vad äldre svarat på Socialstyrelsens diskutabla enkät. Det här är inget annat än slöseri med skattemedel, skriver tre oppositionsråd (S).

Det här är en opinionstext

Ska Täby kommun verkligen dela ut ”kvalitetspeng” till företag som kommunen har upphandlat för äldreboende och hemtjänst – företag som alltså redan har fått ersättning för att utföra sina kvalitativa tjänster? Frågan diskuterades nyligen i Täby kommunfullmäktige och fick ett klart ja från den moderata ledningen.

Från Socialdemokraternas sida ser vi dock ”kvalitetspengen” som ett ytterst tveksamt instrument för att höja kvaliteten inom kommunens äldreomsorg. Metoden infördes i Täby år 2016 för att ge extra stimulans till utförarna av särskilda äldreboenden. Två år senare var det dags igen; samma modell för att skapa drivkraft hos de privata entreprenörer som tar hand om kommunens gamla och sjuka genom hemtjänst. (Hemtjänst i egen kommunal regi avskaffades redan år 2012.)

”Kvalitetspeng” för särskilt äldreboende motiverades av kommunen med att ”äldreomsorgen i Täby kommun vid utgången av mandatperioden år 2018 skulle vara i länets absoluta toppklass, det vill säga bland de fem kommuner vars resultat ligger i topp när det gäller brukarnas omdöme om hemtjänsten respektive särskilt boende som helhet.”

De indikatorer som Täby kommun använder sig av för att bedöma vilka verksamheter som ska tilldelas denna peng är Socialstyrelsens nationella brukarundersökning och inrapportering till palliativregistret. (Palliativregistret innehåller egen rapportering om hur smärtlindring har getts i livets slutskede.) Även detta ställer vi oss frågande till.

I Socialstyrelsens diskutabla enkät är det – vilket vi tidigare påpekat i Dagens Samhälle (13/12-19) – endast åtta, nio procent av de som bor i äldreboende i Täby som enligt egen uppgift svarar för egen hand. Övriga medverkande får hjälp att svara av anhöriga och personal. Dessa åtta, nio procent kan omöjligt ge en representativ bild av vad kommunens äldre och vårdbehövande tycker om omsorgen. Ingen kommun borde kunna luta sig mot en sådan undersökning.

Men Täbys ledning anser sig ha fullt förtroende – och stödjer sig till 70 procent på denna enkät när man väljer ut företag för ”kvalitetspeng”.

Redan nu kan sägas att Täbys ambition att tillhöra ”länets absoluta toppklass” har misslyckats. Det eftersträvade resultatet har inte uppnåtts, konstaterar kommunen själv. I dag hamnar Täby på 14 plats i den aktuella mätningen och värdet på brukarnas omdöme är lägre än tidigare år. Någon uppföljning av ”kvalitetspengarnas” effekt inom äldreomsorgen har inte gjorts och inte heller har någon motprestation i form av offentlig redovisning krävts. Pengarna kan disponeras fritt av ägarna.

Täby kommun – känd för sitt ekonomiska tänk vad gäller andra kommunala åtaganden – fortsätter nu sitt slöseri med skattepengar: För år 2020 har kommunen budgeterat 15 miljoner kronor i ”kvalitetspeng” till ett fåtal entreprenörer.

Tyvärr, anser vi, när det finns helt andra metoder för kvalitetshöjning och kontroll. Stockholms äldreförvaltning har till exempel lagt pengar på en utvecklingsavdelning med ansvar för övergripande kvalitetsfrågor och uppföljning inom äldreomsorgen. Heltidsanställda observatörer jobbar inom metoden ”deltagande observation”; med anmälda och oanmälda inspektioner utifrån klagomål och riskbedömningar. En metod som kan vara en god idé också för Täby.

Ett annat exempel: i Tyresö finns en fristående kvalitetsenhet som bidrar till att medborgarfokus genomsyrar i alla verksamheter som kommunen ansvarar för. I Tyresö råder medborgarfokus, i Täby entreprenörsdito. Samt ett oförsiktigt hanterande av skattemedel!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.