Debatt
Segregation
19 september 2017 kl 14:33

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Täby inget skräckexempel - här möts alla”

Arkitekterna bakom Vallastaden pekar ut Täby som ett avskräckande exempel på hur segregation byggs in i samhället. Inget kan vara mer fel. Även här bygger vi blandat, även om vi inte använder den konstgjorda etiketten ”superhybrider”.  

Det här är en opinionstext

REPLIK Vallastadens områdesarkitekter, med Rickard Stark i spetsen, slår sig för bröstet i Dagens Samhälle och menar att de har lösningen på samhällets segregationsproblem. Samtidigt pekar de ut Täby kommuns tidiga stadsplanering på 50- och 60-talet som ett avskräckande exempel på hur segregationen byggs in i samhället redan från start. Inget kunde vara mer fel!

Det som skiljer Täby från andra förortsområden är att det utanförskap som bitit sig fast på många platser inte återfinns här. Därför blir det märkligt att just Täby lyfts fram som det dåliga exemplet. Det hade varit rimligare att göra en mer aktuell jämförelse och också lämpligt att de hade bemödat sig om att ta del av den stadsutveckling som faktiskt pågår i Täby i dag.

Föga oväntat lyfter Rickard Stark i stället fram Vallastaden i Linköping som det goda exemplet på stadsplanering. Det goda exemplet har döpts till superhybrider – kvarter där bostadstyper och upplåtelseformer blandas och där mötesplatser för invånarna är i fokus.

I Täby kommun arbetar vi nu för att dagens 70 000 invånare inom 30 år ska bli 100 000 invånare. Det ställer stora krav på en planerad, eftertänksam och strukturerad stadsplanering. Nu finns förslag till en fördjupad översiktsplan där centrala Täby utvecklas för fler bostäder och verksamheter nära spårbunden kollektivtrafik. Det handlar om att binda ihop bostadsområdena med varandra så att människor ska kunna röra sig lättare i kommunen och i mindre utsträckning vara beroende av bilen.

Det offentliga rummet är centralt i vår stadsutveckling. I Hägerneholmsparken i den nya stadsdelen Arninge-Ullna möts människor i den stora stadsparken som omgärdas av prisbelönta stadsradhus, flerbostadshus med bostadsrätter, hyresrätter och bostadshotell.

I Täby centrum har Attundafältets tidigare ”amerikanska” bilparkering ersatts av 800 uppskattade bostäder i fyra stadskvarter indelade med stadsgator. Här finns mötesplatser för spontana möten som Täby torg med sitt vattenspel och lekplats, huvudbibliotek, kulturhus och Esplanad – Täby kommuns trygghetscertifierade mötesplats för ungdomar. Dessutom finns här hela Täby centrums utbud av shopping, caféer och restauranger. Här möts alla!

I Roslags-Näsby blandas den existerande bebyggelsen med bostäder med stor variation i både upplåtelseform och det arkitektoniska uttrycket där 18 exploatörer bidrar till en hållbar stadsdel med gemensamma ytor som växthus på taken, stadspark, bilpooler där bilen delas med grannarna och infartsparkeringar för cyklar vid Roslagsbanan. Här finns ungdoms- och studentbostäder, hyresrätter och bostadsrätter, stadsradhus och villor förutom de klassiska punkthusen från 60-talet. Vidare ges plats för skola, vård och handel.

Den nya stadsdelen Täby park kommer bli en levande stadsdel med människan i centrum. Området ska rymma minst 6 000 bostäder och 5 000 arbetsplatser och erbjuda service, kultur, utbildning, offentliga rum, idrott och rekreation. Den mångfunktionella stadsparken kommer att ges stort utrymme och bidra till stadsdelens identitet. I Täby park prioriteras gröna miljöer, hållbara transporter och möten människor emellan.

I Täby kallar vi det inte för superhybrider. Vi tror inte på konstgjorda etiketter eller att stadsplaneringen lånas ut till social ingenjörskonst. För oss är det så här vi bygger en hållbar stad för framtiden. Jag välkomnar Rickard Stark och hans kollegor att läsa mer på www.taby.se/2050 för fler exempel på hållbar stadsutveckling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.