Kommuner och landsting har bärande funktioner i vårt samhällsbygge. De ansvarar till stor del för vår gemensamma välfärd och sysselsätter närmare en miljon människor. Men det är också en sektor med betydande rekryteringsbehov. En färsk prognos från SKL visar att närmare en halv miljon nya anställda behöver rekryteras för att möta pensionsavgångar och vårt ökade välfärdsbehov inom en tioårsperiod.
I en ny arbetsmiljöundersökning har Jusek tittat på hur våra medlemmar i kommuner och landsting har det på jobbet. Resultaten ger viktiga ledtrådar till vad arbetsgivarna bör prioritera för att locka framtidens akademiker.
Den kommunala sektorn har länge dragits med ett något skamfilat rykte jämfört med privat och statlig sektor. När vi frågar våra medlemmar – jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare hur troligt det är att de i framtiden byter till en annan sektor än sin nuvarande, svarar bara var tredje att det är troligt att de väljer ett jobb i kommunal sektor. Motsvarande siffror för statlig och privat sektor är 59 respektive 64 procent. Kommunsektorn börjar alltså på minus i kampen om framtidens akademiker.
Samtidigt visar undersökningen inga dramatiska skillnader jämfört med andra sektorer när det gäller välbefinnandet. Akademiker i kommunal sektor mår inte sämre av och på jobbet än akademiker som arbetar inom staten eller i det privata näringslivet. Skillnaderna ser vi snarare i engagemanget. För akademiker i kommuner och landsting är arbetet viktigare än för akademiker i andra sektorer.
Våra medlemmar i kommunal sektor arbetar i medborgarnära verksamheter där kopplingen mellan den egna arbetsinsatsen och den konkreta samhällsnyttan blir tydlig. Att sektorn lockar medarbetare med högt engagemang för sitt arbete är alltså inte så förvånande. Men det är en viktig pusselbit för arbetsgivare som vill attrahera morgondagens akademiker.
Baksidan av det höga engagemanget ser vi i medlemmarnas stressnivåer, framförallt hos kvinnorna. Generellt har kvinnorna fler och större stressrelaterade problem än män. 42 procent av kvinnorna uppger att de inte har utrymme för återhämtning efter en period med mycket arbete. 36 procent av kvinnorna hinner inte med arbetet under ordinarie arbetstid och 29 procent upplever i hög utsträckning negativ stress i arbetet. Med tanke på nästan två tredjedelar av Juseks medlemmar i kommunal sektor är kvinnor är det angeläget att arbetsgivarna prioriterar åtgärder som kan minska stressen.
Juseks undersökning ger flera viktiga ledtrådar till arbetsgivare som vill utveckla arbetsmiljöarbetet. Rapporten visar bland annat att av närmare 40 arbetsmiljöfaktorer är möjligheten till utveckling i arbetet den enskilt viktigaste för en positiv arbetsmiljö och ett högt välbefinnande i arbetet. Andra viktiga faktorer är kreativitet, en effektiv verksamhet, högt i tak, att arbetsuppgifterna hinns med och att närmaste chef är ett bra stöd när det gäller stress och balans i livet.
I rapporten presenterar vi åtta skarpa förslag för att förbättra arbetsmiljön. Det handlar bland annat om att minska stressen, införa mål för och följa upp välbefinnandet i arbetet, förbättra chefernas förutsättningar och att anställa rätt kompetens till rätt tjänst.
Sverige behöver en välfärd i världsklass. Ska vi nåt dit måste vi se till att kommuner och landsting är attraktiva arbetsgivare för morgondagens akademiker. I det arbetet är det en avgörande pusselbit att ta vara på det stora engagemanget.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
