”Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter i välfärden”

Den 29 september möts regeringens Välfärdskommission. Då ska digitaliseringens möjligheter för välfärden avhandlas. Kommissionens uppdrag var stort redan före Coronapandemin. Kommissionen består av ansvariga statsråd, högsta företrädare för kommuner och regioner samt fackliga företrädare. Det är nu hög tid att fatta avgörande beslut som kan möjliggöra att digitaliseringen blir ett verktyg för höjd kvalitet och lägre kostnader även inom offentlig sektor.

Pandemin har satt blixtbelysning på äldreomsorgen och nu aviseras en höjd ambition. Utredningen ”Framtidens teknik i omsorgens tjänst” (SOU 2020:14) har nyligen identifierat de huvudsakliga hindren för ett brett införande av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Bland de sex hindren är frågan om bristande digital infrastruktur, både rörande den tekniska infrastrukturen och digitalt informationsutbyte, mest akut.

I utredningen görs det uppenbart att det i dag saknas en modern nationell digital infrastruktur som säkerställer ett säkert och kostnadseffektivt digitalt informationsutbyte mellan välfärdens aktörer. 

Behovet av en digital infrastruktur och gemensamma nationella spelregler som spänner över samhällets samtliga nivåer är nödvändig för att stärka tilliten till samhällets förmåga att skapa trygghet och stabilitet, samt tillgång till en god och jämlik välfärd. Den statliga styrningen är av stor betydelse för att driva den digitala utvecklingen framåt i kommuner och regioner. Dessutom skulle lokala utvecklingsresurser frigöras som i stället kunde användas för att driva innovation och verksamhetsutveckling.

De medel som i dag ges direkt till kommunerna skulle kunna användas mer effektivt för att utveckla en hållbar gemensam nationell digital infrastruktur, om de, tillsammans med ett uppdrag som omfattar både ansvar och mandat, gavs till en samordnande myndighet. Till exempel skulle Myndigheten för digital förvaltning (Digg) tillsammans med Inera, kunna få uppdraget att se till att utvecklingen innefattar standards som är moderna och internationellt gångbara. Erfarenhetsmässigt vet vi dessutom att samverkan med näringslivet är en kritisk framgångsfaktor. 

Hur ska vi kunna bygga ett framtida välmående Sverige om vi inte kan ta tillvara och använda oss av den information som i dag finns i silos, i form av olika register och databaser? Ska vi dessutom på ett tryggt sätt kunna använda oss av AI inom välfärden blir informationsproblematiken än viktigare att lösa. Dagens välfärdssystem bygger på att både traditionella och digitala insatser tillsammans ger omtanke, likabehandling och trygghet för alla involverade.

Tyvärr så utgör i dag den eftersatta digitala infrastrukturen en hämmande faktor för att nå dessa mål. Det är positivt att man nu i budgeten tillfört medel för att utveckla Sverige digitalt. Tyvärr är man inte tydlig med vad man avser och inte heller tillräckligt generös med de medel som tillförs. 

Tillsammans med en starkare nationell styrning av de möjligheter som digitalisering skulle kunna ge när det gäller informationshantering i coronakrisen är vi övertygade om att en liknande situation i framtiden kommer att kunna hanteras med mer begränsade konsekvenser än i dag.

I utredningen ”Framtidens teknik i omsorgens tjänst” finns det underlag som behövs för att regering och riksdag ska kunna fatta beslut som för oss närmare en samlad nationell hälso- och sjukvård som tillvaratar digitaliseringens möjligheter på ett kraftfullt sätt. 

Låt nu nästa steg bli konkreta aktiviteter. Börja med att snabbt låta lämplig samordnande myndighet arbeta fram ett konkret förslag till hur den nya nationella digitala infrastrukturen ska se ut. Tiden att agera är nu – för ett Välfärdssverige med individens bästa i centrum. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.