Debatt
Vatten
4 juli 2019 kl 05:05

Ta tag i vattenförvaltningen – innan vi får stora problem

Landets invånare kommer aldrig att acceptera inskränkningar i tillgången till vatten om detta beror på dålig planering eller på att frågan inte bedömts vara tillräckligt politiskt intressant, skriver ledningen för Sydvatten AB.

Det här är en opinionstext

Sommaren 2018 upplevde vi på riktigt att vattenresursen inte räckte till alla behov. Låga grundvattennivåer, sinande vattenflöden och historiskt låga vattennivåer i sjöar ställde oss inför helt nya utmaningar. Dricksvattenproduktionen och lantbruket fick problem och även processindustrin fick känna av att vatten inte är en självklar tillgång. Det vi upplevt det senaste decenniet och i synnerhet 2018 är helt nya behov av vattenförvaltning och planering för vattenresursens användning och fördelning.

Därför inledde Sydvatten efter förra sommaren ett arbete för att ta fram en övergripande bild av vattenresursfrågan och identifiera lösningar som skapar förutsättningar att klara de nya utmaningarna. Vi har genomfört ett trettiotal intervjuer med processindustri och lantbruk, politik, myndigheter och kommuner samt akademi och intresseorganisationer. Slutsatsen är entydig: Brist på samordning och övergripande ansvar riskerar att förvärra den vattenkris som närmar sig.

Det kanske mest anmärkningsvärda är att det saknas en nationell målbild eller plan för sötvattenförsörjningen. Detta trots att denna är ett av fundamenten för ett fungerande samhälle. Trots de enorma investeringar som kommer att krävas för att klimatsäkra vattenresurserna finns det ingen nationellt ansvarig, utan vattenfrågorna fördelas på flera olika departement och myndigheter. En stor del av dagens planering kring vattenresursen sker på lokal nivå, där kommuner fattar egna beslut utan att samverka med andra. Uttagsrätter ges genom vattendomar utan egentlig planeringshänsyn eller behovsanalys. Det här gör det mycket svårt att prioritera och planera för framtiden med ett nationellt perspektiv.

I vår rapport framträder en bild av behov och möjligheter på två nivåer: Dels krävs förbättringar hos vattenanvändarna, dels behövs ett omtag av den övergripande vattenförvaltningen. Genom smartare användning av vatten kan vattenresursen räcka längre och till mer. Många åtgärder inom kommun, jordbruk och industri verkar vara relativt lätta att genomföra, men hindras av låg medvetenhet, att frågan är outvecklad samt en bristande insikt om vattnets värde.

Vattenförvaltningen behöver lyftas upp på den nationella agendan. Ansvaret för vattenfrågan behöver pekas ut, genom att skapa en sammanhållen vattenpolitik, till exempel i ett och samma departement. Vidare behöver de statliga myndigheterna ges tydligare instruktioner och befogenheter för att bedriva en effektiv långsiktig samverkan med andra. Vi föreslår också införandet av en regional planering och att uppgiften läggs på de existerande fem Vattenmyndigheterna som därmed ges ett breddat planeringsuppdrag för hela vattenresursen. Dessa planeringsorgan bör ges en parlamentarisk styrning. Detta finansieras i vårt förslag genom en ny avgift för vattenuttag. På kommunal nivå föreslår vi bland annat att det införs krav på mellankommunal samverkan kring VA-frågor.

Landets invånare kommer aldrig att acceptera inskränkningar i tillgången till vatten om detta beror på dålig planering eller på att frågan inte bedömts vara tillräckligt politiskt intressant. Detsamma gäller process- och livsmedelsindustri som är beroende av god tillgång till vatten för att kunna stanna kvar i landet. Det finns också stora naturvärden som står på spel om vi inte har ett långsiktigt perspektiv på vattentäkter, uttagsnivåer och klimateffekter. Därför är det hög tid att vattenfrågorna ges den prioritet som krävs för att Sverige inte ska ställas inför svåra och samhällspåverkande utmaningar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.