Debatt
Riksdagen
10 september 2019 kl 05:00

Ta tag i skolans verkliga problem, politiker!

Att riksdagen öppnar på Skolans dag är en händelse som ser ut som en tanke. Ni som är riksdagsledamöter bör ägna det kommande året åt att lösa skolans verkliga problem, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. 

Det här är en opinionstext

I dag firar vi Skolans dag. Det är en dag att hylla alla lärare för det viktiga arbete som görs varje dag i klassrummen runt om i landet. Det är också en dag att påminna politikerna om att våra skolor brottas med tre stora problem som allvarligt hotar Sveriges framtid.

Utan en skola av hög kvalitet kan Sverige glömma framtida exportframgångar och innovationer, liksom en sjukvård med de senaste metoderna och universitet som omvärlden bryr sig om. För grunden för Sveriges framtid läggs obönhörligen i skolan.

Jag är inte ute efter att svartmåla. Tvärtom. Tack vare insatserna från fantastiska lärare och skolledare så fungerar våra förskolor, fritidshem och skolor. De flesta riktigt, riktigt bra. Det är ingen tillfällighet att Sverige har förbättrat sig i den senaste PISA-undersökningen.

Men det är inte politikernas förtjänst. Det är genom lärarkårens hårda arbete, trots otillräckliga förutsättningar. Men hur länge håller det att politikerna skjuter skolans stora problem framför sig?

För det första. Den enorma lärarbristen. När vi som i dag är föräldrar gick i skolan, så hade nio av tio lärare en lärarexamen. I dag är bara sju av tio behöriga. Totalt fattas det 65 000 behöriga lärare i vårt skolsystem. Det stora antalet obehöriga leder till kvalitetsbrister och till en högre arbetsbelastning för oss som är behöriga lärare.

Vad borde göras? Ja, långsiktigt finns ingen genväg. Läraryrket måste vara lockande och då måste arbetsbelastningen bli rimlig och lönen matcha andra jämförbara yrken. På lite kortare sikt borde politikerna göra en massiv satsning på vidareutbildning för de obehöriga som i dag jobbar som lärare. En hel del obehöriga har redan påbörjad lärarutbildning. Gör det lätt för dem att komplettera och slutföra under betald arbetstid.

För det andra. Besparingarna och detaljregleringarna. Arbetssituationen har steg för steg försämrats. Skolan har blivit till en budgetregulator för svenska kommunpolitiker. I takt med att resurserna minskat har tempot drivits upp och sjukskrivningarna ökat. Samtidigt som kommunpolitikerna stramat åt, så har påbuden från rikspolitikerna om hur lärare ska sköta sitt jobb växt lavinartat. Friheten att själv bestämma över det pedagogiska upplägget har beskurits. Kraven på lärarna att administrera och dokumentera har istället fått ta mer och mer tid i anspråk. Våra riksdagspolitiker borde ägna mindre energi åt att detaljstyra oss lärare och lägga mer energi på att se till att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering.

För det tredje. Den försämrade likvärdigheten. Förutsättningarna mellan olika skolor skiljer sig åt betänkligt. Vissa skolor har 90 procent behöriga lärare, andra så lågt som 40 procent. Och skolor i glesbygd och fattiga förorter klarar sig sämst. En elevs framtid kan i dag vara beroende av vilken skola hen går i. Det försämrar allas vår framtid.

Men stök och bråk i klassrummen, då? Det är väl också ett problem? Ja, för allt fler lärare är ordningsproblem en växande utmaning, även om det förvisso inte råder kaos i svenska klassrum generellt sett. Lärare är i allmänhet bra på att skapa lugn och studiero, men lärare ska aldrig behöva vara rädda för att göra fel när ordningsproblem förekommer. Så kristallklart måste regelverket bli och det borde politikerna kunna ordna.

I år sammanfaller Skolans dag med riksdagens öppnande. Ni som är riksdagsledamöter borde sätta som mål för er själva att ägna det kommande riksdagsåret åt skolans verkliga problem. Problem som ni måste lösa.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.