Regeringsbildningen liksom sakfrågorna följs uppenbarligen med intresse av landets seniorer. Det kan vi konstatera efter att i vår medlemsundersökning ha frågat om både inställningen till ett extraval och vilka sakfrågor som seniora väljare anser bör lösas blocköverskridande framöver.
På frågan om man vid ett extraval kommer att rösta på samma parti som i valet i september 2018 svarar en av fyra tillfrågade nej eller vet ej. Var fjärde senior kan således byta parti vid ett extraval. Det är positivt att seniora väljare är pålästa, följer debatten och tänker över sitt partival. Men det är också en signal på att man inte är nöjda med hur regeringsbildningen har hanterats.
Det betyder även att partierna inte kan ta äldres röster för givna. Tvärtom, seniorernas röster måste man kämpa för att få. Det märkte vi redan inför det ordinarie riksdagsvalet 2018, då svarade nära hälften av våra tillfrågade medlemmar i en undersökning att de kunde tänka sig att byta parti till ett parti som prioriterar äldrefrågor.
Oavsett om det blir extraval eller inte så kommer det att behövas blocköverskridande lösningar på flera sakpolitiska områden de närmaste åren. På frågan om vilka stora samhällsfrågor medlemmarna anser vara viktigast att riksdagspartierna löser blocköverskridande under nuvarande mandatperiod hamnar sjukvården, pensionssystemet och äldreomsorgen i topp. Frågor som berör många pensionärer i vardagen efterfrågas det alltså långsiktiga och trygga lösningar på.
Sjukvården behöver förstärkas på flera plan. Det är avgörande att patienter garanteras vård i tid och att de mest sjuka äldre får vård och omsorg utifrån ett helhetsperspektiv. En primärvårdsreform bör genomföras under mandatperioden. Inom primärvården behöver äldres rätt till en fast läkarkontakt stärkas och fler vårdcentraler stimuleras att öppna äldremottagningar. Därtill behöver den geriatriska kompetensen stärkas i alla led. Åldersdiskrimineringen i vården – från screening av sjukdomar och behandlingsmetoder till forskning – måste upphöra.
Läs också
Pensionerna blir låga för breda grupper seniorer, cirka var tredje svensk pensionär hamnar strax under eller över gränsen för risk för fattigdom. En snittpensionär som arbetat 40 år på heltid har i regel en pension efter skatt som bara är en tusenlapp högre än den som varit arbetslös hela livet. Vi behöver ett pensionssystem där det lönar sig att ha arbetat. Pensionssystemet måste förändras, pensionsavgiften behöver höjas och komma både dagens och framtidens pensionärer till del i form av förstärkta pensioner.
Inom äldreomsorgen saknas det platser på särskilda boenden i många kommuner, äldre multisjuka personer nekas plats och far illa. För den med hemtjänst kommer ofta en salig blandning av personal hem till en, och kalla tråkiga matlådor är vanligt. Som äldre och/eller anhörig ska man känna sig trygg med stödet från omsorgen. Socialtjänstlagen behöver skärpas, äldre ska ha rätt till ”goda levnadsvillkor” som inom LSS, i stället för nuvarande ”skälig levnadsnivå”. Det behövs även nationella föreskrifter som stadgar en miniminivå på tillgänglighet och kvalitet för äldreomsorgen. Ett kompetenslyft för personalen likaså.
Avslutningsvis bör noteras att enbart 1,8 procent av de tillfrågade seniorerna svarar att de inte avser delta i ett extraval. Politikerna kan således räkna med att vi seniorer i hög grad kommer att rösta om det blir extraval. Men för att förtjäna äldres röster krävs ett större fokus på och mer handlingskraft i de sakfrågor som äldre prioriterar.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
