Ta hand om er infrastruktur, kommuner!

Att förvalta infrastrukturen på ett effektivt och hållbart sätt kräver både kompetens och ekonomiska medel. Den resurs- och kompetensbrist som många, framför allt mindre, kommuner lever med gör att man inte ens vet hur stora behoven är. Det saknas analyser, förnyelseplaner och ekonomisk framförhållning för investeringar, men det saknas också anpassade metoder. För VA-tillgångarna visar Svenskt Vattens hållbarhetsindex att kommunerna brister i långsiktiga strategier och att mer än hälften saknar en ekonomisk plan för VA-investeringar baserad på verkliga behov.

Vård, skola och omsorg lyfts ofta fram som väljarnas viktigaste frågor och hamnar därmed också i fokus för kommunala debatter och åtgärdspaket. Framför allt i mindre kommuner riskerar behovet av VA- och väginvesteringar bli osynliggjort.

I kommuner med oklara maktförhållanden, till exempel minoritetsstyren, visar studier att det kan vara extra svårt att prioritera strategiskt arbete. I förlängningen innebär det att planering av underhåll och reinvesteringar inom VA och väg nedprioriteras.

En färsk forskningsstudie ”Anläggningstillgångar inom VA: hur beskrivs de i budgetar och årsredovisningar?” visar att det är ovanligt med beskrivningar av VA-anläggningars status, förvaltning och utveckling i kommuners övergripande budgetar och årsredovisningar. Det är allvarligt. När informationen saknas, hur ska politikerna kunna fatta rätt beslut? Förvaltarna av infrastrukturen har svårt att få gehör trots att det handlar om livsviktiga funktioner.

Kommunerna behöver arbeta mer systematiskt för att få fram bättre beslutsunderlag. Modellerna måste samtidigt utvecklas för att bli användbara i mindre kommuner och fånga in möjligheterna att använda ny teknik och nya organisationslösningar. Det är här behovet av forskningssatsningar blir tydligt. Många av Sveriges kommuner och VA-verksamheter är små, därför behövs enkla och strukturerade beslutsmodeller. Med bättre underlag kan politiker fatta modigare beslut, anpassa investeringarna till behoven och stå upp för ökade personella och ekonomiska resurser. Om målsättningarna är tydliga går projekten fortare och resurserna räcker till fler insatser. För att nå dit krävs bra "data" och strategiska personella resurser.

I forskningsprogrammet Mistra InfraMaint ska vi göra vår del. Programmet handlar om hur kommunernas processer och organisation kan  utvecklas för att möta de stora underhållsbehoven. Programmet samlar kompetenser inom VA-teknik, vägteknik, digitalisering, hållbarhet, ekonomi, affärsmodeller och organisation. Vi vet att frågan är komplex. En viktig del av programmet är därför att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger, och att finna former för hur data kan användas. Kloka prioriteringar kräver att hela livscykelperspektivet tas med. Vad är rätt underhåll av cykelbanor? Hur mycket vatten får läcka från vattenledningar? Frågorna är många, och vi vill ge vägledning. Men kommunerna måste göra jobbet. Det är nu det händer.

Artikelförfattarna är styrelsemedlemmar för det Mistra-finansierade forskningsprogrammet Mistra InfraMaint

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.