Höghastighetståg

Ta bort alla tunnlar för nya stambanor!

Alla vill ha snabba tåg, men prislappen är för dyr. Därför uppstår lågprisalternativ som skapar dålig kvalitet. Regeringen borde i stället sätta utbyggnaden av Ostlänken på paus och utreda riktiga besparingsalternativ som tar bort tunnelbyggen, skriver professor Rune Wigblad.

Regeringen har gett klartecken till Ostlänken utan att ange vilken topphastighet som gäller, 320 eller 250 km/h. De höga investeringskostnaderna för höghastighetståget gör också att regeringen letar med ljus och lykta efter lågprisalternativ för den nya stambanan. Det är många oklarheter som behöver utredas.

Investeringskostnaden för hela satsningen ska enligt regeringen ner från 230 till 205 miljarder (2015 års prisnivå) vilket är en bantning som är svår att genomföra. Ett förslag från KTHs Järnvägsgrupp, om ballasterat spår sänker investeringskostnaden med cirka 15-30 miljarder kronor, men kommer tyvärr också att sänka kvaliteten på spåret, och öka underhållskostnaderna efter cirka 20-30 år.

Det är ungefär två mil tunnlar inplanerade för Ostlänken, vilket motsvarar en kostnad på cirka 20 miljarder kronor för tunnlarna. Detta gäller också Borås och Almedal (nära Göteborg) där ytterligare 20 miljarder kronor kan sparas och ännu mycket mer för hela höghastighetsbanan. Hur kan man då undvika tunnelbyggen?

För Ostlänkens del finns en möjlighet att inte dra stambanan genom Kolmården. De sträckningar som behöver utredas är till exempel en dragning söder om Katrineholm där det behövs mindre tunnlar. Det är nyligen beslutat att höghastighetståget ska susa förbi Nyköping på vägen mellan Norrköping och Södertälje. Tåget kan lika gärna susa förbi Katrineholm.

En tänkbar invändning mot detta förslag är att vägen över Katrineholm är cirka 3 mil längre, men den kan kortas, via en genväg söder om Katrineholm. Besparingen finns där.

Ovanstående alternativ har inte utretts. Trafikverket har inte heller utrett magnettågsalternativ som undviker tunnlar oavsett linjedragning. Då kan man till exempel spara tunnelkostnaden mellan Borås och Göteborg. Sverigeförhandlingen utredde bara höghastighetståg 320 km/h.

Den samhällsekonomiska kalkyl som Trafikverket presenterade i februari 2018 tog med alternativet 250 km/h för första gången. I den kalkylen har Trafikverket påfört höghastighetstågsalternativet 250 km/h den onödigt dyra linjedragningen/sträckningen med tunnlar. Det handlar om dragningen som exklusivt planerats för höghastighetståg 320 km/h. Skillnaden är två mil dyra tunnlar, cirka 15-20 miljarder kronor dyrare. Om till exempel sträckningen via Katrineholm utreds, kommer investeringskostnaden att minska – det behövs färre tunnlar. Ett annat alternativ som bör utredas är lättviktsalternativet, magnettåg på smäckra pelare, som också undviker tunnelbyggen.

Det är många saker som behöver klargöras med en utredning. Är det toppfart 250 eller 320 km/h som gäller? Går det att sänka investeringskostnaderna med linjedragning utan tunnlar? Vilken restidsnytta ger olika alternativ? Vilken samhällsekonomisk kalkyl ger olika alternativ? Vilka finansieringsalternativ finns? Går det att bygga snabbt? En noggrann, ordentlig och opartisk utredning behövs innan Trafikverket startar byggnationen av Ostlänken.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.