LSS

Synskadade ska också ha rätt till LSS

Besparingar på ledsagarservice har fått stora konsekvenser för personer med synnedsättning, bland annat i form av sämre hälsa och ökat utanförskap. Därför måste LSS-utredningen, som snart lägger fram sitt förslag, säkerställa att gravt synskadade, blinda och personer med dövblindhet får det stöd som de har rätt till. 

Gravt synskadade, blinda och personer med dövblindhet utestängs allt oftare från insatser enligt LSS. Orsaken är den rättstillämpning som genom åren utvecklats. Nu krävs det ett förtydligande i lagen för att återupprätta de ursprungliga politiska ambitionerna. Klockorna klämtar för utredningen som har i uppdrag att göra en översyn av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Den personliga assistansen har hamnat i fokus, både i utredningen och i den offentliga debatten. En annan viktig fråga som dock har kommit i skymundan gäller de stora besparingar som skett inom en av de andra insatserna i LSS, nämligen ledsagarservice. Särskilt påtagligt har detta blivit för landets gravt synskadade, blinda och personer med dövblindhet.

Besparingar på ledsagarservice har fått stora konsekvenser för personer med synnedsättning, bland annat i form av sämre hälsa och ökat utanförskap. Troligen har dessa besparingar också lett till ökade samhällskostnader inom andra områden. Synskadades Riksförbunds levnadsnivåundersökning från i år visar att det bara är omkring varannan medlem som tycker att deras hälsa är god.

En undersökning från 2017 visar att närmare var femte synskadad aldrig är utomhus på egen hand. Ledsagning är oftast en förutsättning för att synskadade ska kunna röra sig som andra. Det handlar om att kunna uträtta ärenden, motionera eller i övrigt delta i samhällslivet.

Genom en styrd biståndsbedömning och en rättstillämpning där lagstiftningens förarbeten inte verkar ha beaktats, har många synskadade systematiskt och successivt uteslutits från den personkrets som har rätt till insatser enligt LSS. Den så kallade personkrets 3, som lagstiftaren ursprungligen tydligt menade att gravt synskadade, blinda och personer med dövblindhet tillhör, har genom åren urholkats genom domstolarnas sätt att tillämpa lagen.

Enligt Socialstyrelsens kartläggning om vissa LSS-insatser 2015 konstateras att antalet individer som har ledsagarservice i personkrets 3 minskade med 30 procent mellan 2007 och 2014. Vanliga orsaker till att utestänga synskadade från personkretstillhörigheten är att man kan både äta, gå på toaletten och klä sig själv. Därför prövas ofta inte ens behovet av ledsagare då man inte anses tillhöra personkrets 3.

Vantolkningen av vilka som ska ingå i personkretstillhörigheten är inte bara skrämmande, den har också orsakat stor otrygghet för de som har förlorat sin ledsagning. LSS-handläggarnas arbete styrs av juridik, kommunala riktlinjer och ekonomi. Det professionella handlingsutrymmet att tillmötesgå den enskildes behov är därför starkt begränsat. Det krävs ett förtydligande av lagen, särskilt i personkrets 3 så att LSS kan återställas till vad den syftade till. Det är mycket olyckligt att lagen kommit att upplevas som otydlig och att den har tolkats på olika sätt av kommunerna och rättstolkande instanser.

LSS-utredningen, som snart lägger fram sitt förslag, måste föreslå förtydliganden som säkerställer att gravt synskadade, blinda och personer med dövblindhet räknas in i personkretsen. Därmed skulle lagen återställas till vad den var ämnad för – att personer med stora och omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Nu krävs en återinstallering. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.