Hållbart byggande

Sveriges städer behöver bli hållbara på riktigt

Det nyinrättade Rådet för hållbara städer har en viktig roll i att möta Sveriges miljö- och klimatåtaganden, men också socioekonomiska utmaningar som segregation och trygghetsfrågor, skriver Monica von Schmalensee, ordförande för Rådet för hållbara städer, som idag släpper sin första rapport. 

Städer är fantastiska. De lockar med arbetstillfällen, utbildning och samhällsservice, kulturella upplevelser och social samvaro. Men i städer skapas och ryms också många stora samhällsproblem. Städerna använder enorma mängder resurser och producerar avfall och koldioxidutsläpp. Här är oron att utsättas för brott och otrygghet betydligt vanligare än på landsbygden och i många av våra städer råder akut bostadsbrist.

Det är med andra ord avgörande att vi tar ett helhetsgrepp om de urbana utmaningarna, inte minst för att bidra till mål 11 av FN:s globala mål, Hållbara städer och samhällen, som regeringen har åtagit sig. Förra veckan antog dessutom riksdagen regeringens förslag på nytt nationellt mål för arkitektur-, form- och designpolitiken, vilket ställer än högre krav på hur vi utformar våra städer.

Alla som jobbar med stadsutveckling vet vilken utmaning det är att lyfta blicken och se konsekvenserna av enskilda byggprojekt i ett större sammanhang. Vi förväntas hantera bland annat bostadsbyggande, infrastruktur, tillgänglighet, klimat, arkitektur, trygghet, segregation, digitalisering och folkhälsa. Det säger sig självt att det är svårt att nå konkreta resultat i sådana komplexa sammanhang.

Det är precis därför Rådet för hållbara städer finns. Vårt uppdrag är att bistå kommunerna i att utveckla gröna, trygga, socialt sammanhållna städer. Många börjar från noll istället för att leta efter goda exempel, men varför uppfinna hjulet när någon troligen redan har testat och dragit viktiga lärdomar av det?

Därför släpper Rådet för hållbara städer i dag en rapport som pekar ut tre prioriterade arbetsområden:

  • Rätt kunskap. Forskningen kring hållbar stadsutveckling behöver stärkas, inte minst när det gäller hur städers utformning påverkar människors beteende och hälsa. Vi måste återta förlorad kunskap och återupprätta Sveriges anseende som föregångsland inom samhällsbyggande. Rådet vill kartlägga de initiativ och insatser som pågår, bland annat för att kunna ge kommunerna råd, hjälpa dem att prioritera och att undvika kostsamma fallgropar. 
  • Bryta stuprörstänkandet. Vårt samhälle är organiserat i stuprör, vilket leder att aktörer ofta prioriterar sina egna intressen. Därför är rådets ambition att bli en viktig samverkansnod mellan olika samhällsnivåer och kompetensområden. Bara det att Rådet för hållbara städer består av åtta centrala myndigheter, länsstyrelserna och SKL är i sig ett exempel på att bryta stuprörstänkandet.
  •  Stödja det lokala arbetet. Rådets fokus ligger på att stödja kommunerna, eftersom det är på lokal nivå som stadsutveckling sker. Det är viktigt att staten ger rätt stöd vid rätt tillfälle. Att knyta ett antal kommuner med olika förutsättningar till Rådet är av stor betydelse av arbetet ska bli framgångsrikt.


Att arbeta för hållbara städer är avgörande för att vi ska klara våra miljö- och klimatåtaganden. Men städer måste också gestaltas robust och vara tillgängliga för alla. Först då blir de hållbara på riktigt. Verktygen och kunskapen finns – och jag är övertygad om att Rådet för hållbara städer kan vara en samordnande och kunskapsbärande kraft i det fortsatta arbetet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.