Debatt
Gränskontroller
11 november 2015 kl 15:26

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Sveriges politik är att be om en stökig situation

Moderaterna borde tillsammans med sitt förslag ha presenterat en juridisk lägesbeskrivning och en konsekvensanalys. Här var Kristdemokraterna bättre förberedda, menar Moderaternas före detta riksdagsledamot Karl Sigfrid, som samtidigt konstaterar att dagens besvärliga situation inte beror på de öppna gränsövergångarna inom EU, utan på att det svenska erbjudandet till flyktingar är mer generöst än motsvarande i andra Europeiska länder.

Det här är en opinionstext

Karl Sigfrid
före detta riksdagsledamot (M)

Den 14 december 1989 meddelade dåvarande invandrarminister Maj-Lis Lööw att kapaciteten för det svenska flyktingmottagandet hade nått sin gräns. För att minska påfrestningarna skulle asyl nu bara ges till dem som uppfyllde kraven enligt FN:s flyktingkonvention och till dem som i övrigt hade särskilt starka skyddsbehov. 

Bakgrunden till begränsningarna var det rekordstora antalet sökanden. Enligt prognoserna kunde det bli så många som 29 000 asylsökanden på ett år. I dagens tempo kommer det lika många på tre veckor, så det är inte konstigt att ansvarsfulla partier föreslår skärpta regler.

Att det finns ett kapacitetstak för mottagandet är ett faktum som inget ideologiskt resonemang kan rå på. På kort sikt är framför allt bostäder en trång resurs, och på längre sikt utsätts den offentliga ekonomin för påfrestningar som inte kan tillåtas växa okontrollerat. Moderaternas ambition att dämpa inflyttningstakten till hållbara nivåer är både begriplig och nödvändig. Förslaget om att täppa till gränserna väcker dock frågor som lämnats obesvarade, såsom den juridisk-filosofiska frågan om när det är acceptabelt att frångå regelverk.

I strikt mening gäller fortfarande EU:s gemensamma regler för flyktingmottagande. Sverige kan nog i och för sig komma undan skyldigheten att leva upp till EU:s krav med hänvisning till att regelverken redan har slutat tillämpas i stora delar av Europa. Det är dock ett beteende som urholkar den allmänna respekten för EU-överenskommelser. Den juridiska expertisen ifrågasätter dessutom om kontrollerna verkligen får avsedd effekt givet att du kan söka asyl vid gränsen.

Moderaterna borde tillsammans med sitt förslag ha presenterat en juridisk lägesbeskrivning som förklarar hur stängda gränser förhåller sig till EU-rätten. Även en konsekvensanalys hade varit på sin plats. Hur förväntas gränskontroller påverka antalet människor som kommer till Sverige? 

När Kristdemokraterna nu senast lade fram sitt åtgärdspaket var det tydligt att de gjort just de här analyserna och kunde redogöra för förslagens genomförbarhet och förenlighet med gällande rättsordning.

Den grundläggande orsaken till det snedfördelade mottagandet inom EU är inte de öppna gränsövergångarna. Den besvärliga situationen beror på att Sverige går ut med ett erbjudande till flyktingar som är mer generöst än motsvarande erbjudande i andra Europeiska länder. Vi svarar alla på incitament, och ju mer generösa villkor Sverige ger desto fler människor väljer att resa genom hela Europa för att komma hit. 

Vi har dessutom sett myndigheter och politiker vända ut-och-in på sig själva i sin strävan efter att visa upp Sverige som det mest välkomnande landet i EU. Detta i kombination med att ställa upp en mur kring Sverige skulle kommunicera ett märkligt budskap:

Vi gör allt för att hålla dig borta, men om du lyckas klättra över muren som vi byggt kommer vi att behandla dig med större generositet än vad något av våra grannländer gör.

Det är att be om en stökig situation.

Vill vi att de som kommer till Europa ska välja Sverige i ungefär samma utsträckning som de väljer andra EU-länder måste vi harmonisera reglerna för uppehållstillstånd, villkoren för anhöriginvandring, och andra faktorer som styr människors val. Vissa av åtgärderna för att minska Sveriges dragningskraft kan fattas snabbt av regeringen. Vi vet att resten av EU inte är intresserat av att kopiera svensk invandringspolitik, så vill vi ha lika villkor är det vi som måste närma oss andra länders lagar och praxis. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 11 november 2015 kl 15:26
Uppdaterad: 26 november 2015 kl 12:38

Skribent

Karl Sigfrid
före detta riksdagsledamot (M)