I onsdags presenterade regeringen i samarbete med Alliansen överenskommelsen om att 100 skolor år 2017 ska pröva betyg från fjärde klass. Detta trots att skolforskare, lärare och elever tydligt visat sitt motstånd i frågan. Det är upp till varje skola att besluta om de vill vara bland de 100 som deltar, och intresseanmälan kommer ske i samråd mellan huvudman, rektor och lärare. Eleverna lämnas alltså återigen utanför när viktiga och avgörande beslut för den egna skolgången ska fattas.
Skolan ska inte behöva genomlida tvära kast och snabba förändringar, utan det behöver ske en stabil utveckling som är oberoende av vem som sitter vid makten. Därför är det positivt att riksdagspartierna börjat samarbeta över blockgränserna. Vi ser dock en stor fara i att samarbetet nu till stor del utgörs av en överenskommelse som i praktiken kommer göra mer skada än nytta.
Överenskommelsen innebär att politikerna går helt emot alla tunga skolaktörer. Forskningen visar att det inte finns något samband mellan tidigare betyg och bättre resultat, och det har vi vetat om länge. Speciellt lågpresterande elever kan få det sämre av den mäthets som betygen numera innebär.
Fokuset är och förblir fel. Långsiktiga förutsättningar är inte bara att en majoritet i riksdagen skakar hand, utan det innebär välgrundade beslut som är förankrade i forskningen, hos professionen och bland eleverna. Detta var något som saknades i onsdagens beslut.
I dag är bedömningen och betygen en stor stressfaktor hos många elever i skolan, vilket visar sig genom såväl psykiska som fysiska åkommor. Att elever mår bra är väsentligt för att de ska lyckas med sitt skolarbete. En skola med bra elevhälsa får också se goda resultat. Att pressa ner betygen i åldrarna skulle alltså innebära ännu större stress - och kanske rent av sämre resultat.
Under en lång tid har det genomförts många stora reformer i försöksform där skolan fallit offer för ogenomtänkta experiment och där elever har använts som försökskaniner. För detta har politikerna inte ens tagit ansvar att utvärdera effekterna av försöken. År 2012 sänktes betygsåldern till årskurs sex och det är alldeles för tidigt för att säga vad det har fått för konsekvenser. Är vi verkligen redo för att sänka betygsåldern ytterligare?
Det här måste få ett slut. Sveriges skolor tål inte fler chansningar. För att vi ska kunna möta de problem vi står inför behöver beslut och reformer vila mot en vetenskaplig grund som bygger på forskning och beprövad erfarenhet.
Skolan är ingen experimentverkstad och Sveriges elever är inga försökskaniner. 100 skolor är 100 skolor för mycket.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
