Civilsamhället

Sverige stannar utan bidrag till civilsamhället

De statliga bidragen gör att civilsamhället kan klara sin verksamhet. Stödet stärker bland annat barn och ungas organisering, antidiskrimineringsbyråer och hbtq-personers ställning. Det visar flera nya rapporter från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som i dagarna lämnats till regeringen.

Civila samhället är ett begrepp som används för att beskriva alla typer av föreningar som inte utgörs av staten, marknaden eller av enskilda hushåll. Ibland säger vi ideella sektorn, det vill säga när människor organiserar sig tillsammans för att de har ett gemensamt mål, ideal eller intresse av något slag. Samhället i stort har fler utmaningar än vad den offentliga sektorn kan lösa, men i många fall kan civilsamhället lösa uppgifter som det offentliga inte har resurser till.

2017 fördelade MUCF drygt 300 miljoner kronor till föreningar, stiftelser och kommuner i Sverige. Det offentliga stödet till civilsamhället har stor betydelse för att säkra villkoren för dess organisationer att bedriva och utveckla sin verksamhet.

Den statliga bidragsgivningen till civilsamhället kritiseras emellanåt, till exempel när organisationer brister i kontroll över hur deras medlemsföreningar använder bidragen eller om de överlag inte använts till det som avsetts. MUCF har de senaste två åren skärpt kontrollen av bidragsgivningen. När vi följer upp och granskar den visar det sig att en övervägande majoritet av de som beviljas statsbidrag använder stödet som det varit tänkt. De flesta organisationers arbetsresultat ligger helt i linje med bidragens syften. I den aktuella återrapporteringen till regeringen drar vi slutsatsen att det statliga stödet är centralt för organisationernas verksamhet och existens samt ger goda och långsiktiga effekter.

Barn- och ungdomsorganisationerna själva menar att bidragen är helt avgörande för att de ska kunna arbeta självständigt. Pengarna går till att stärka medlemmar på lokal, regional och nationell nivå genom utbildningar, erfarenhetsutbyte och aktiviteter. I stort sett alla organisationer beskriver att bidraget gett effekter ner på individnivå. Målgruppen har fått stärkt självförtroende och medlemmarna trygga mötesplatser där de kan växa i olika förtroendeuppdrag och andra roller. De lär sig utveckla sin förmåga till samarbete och empati, och många föreningar arbetar med att nå ut i socioekonomiskt utsatta områden.

För hbtq-organisationerna gör bidragen att de kan ge finansiellt och praktiskt stöd till sina lokalföreningar, stötta målgruppen och ordna med utbildningar. För antidiskrimineringsbyråerna, som bedriver ett mycket viktigt arbete för att förebygga och motverka diskriminering i Sverige, har det statliga stödet lett till att de syns mer i samhället, har ökat sin samverkan med andra och fått fler ärenden. MUCF ser också att projekt som syftar till att motverka våldsbejakande extremism har arbetat förebyggande för att motverka att individer radikaliseras och ansluter sig till våldsbejakande extremistmiljöer. Det finns också exempel på föreningar som understryker att de vunnit konkreta, samhälleliga miljösegrar genom sitt påverkansarbete. Åter andra menar att de fyller en viktig funktion för återväxt och kompetensförsörjning inom naturvetenskap, teknik och matematik i Sverige.

MUCF konstaterar att organisationernas arbete kan påverka samhällsutvecklingen och vara en viktig kugge i det demokratiska arbetet. Stödet till organisationer som engagerar unga leder ofta till bättre relationer mellan unga och politiker, ökar ungas aktivitet och engagemang samt innebär att samarbetet mellan föreningar, kommuner och politiker ökar. Det civila samhällets engagemang är ytterst viktigt för att få ett demokratiskt samhälle att överleva på lång sikt. 

Fakta
MUCF

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är en statlig myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. En av kärnuppgifterna är att fördela bidrag till föreningsliv, internationellt samarbete, kommuner och forskning. MUCF fördelar stöd i form av organisationsbidrag, projektbidrag eller verksamhetsbidrag.


Återrapporteringen till regeringen i juni 2018:

I rapporterna redovisas bidragens användningsområden utifrån budgetposter, antal ärenden och organisationernas beskrivningar av verksamheten. Uppgifter om bidragens resultat och effekter bygger på fritextsvar från organisationerna i samband med att de redovisat bidraget till myndigheten.

Projektbidragens användning och effekter 2018

Organisationsbidragens användning och effekter 2018

Antidiskrimineringsverksamheter 2018

Lokala resurscenter för demokratisk delaktighet 2018

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.