Debatt
Näringslivet
31 oktober 2019 kl 13:29

Sverige och Tyskland kan bli ett perfekt par

När Storbritannien går sin egen väg behöver länderna i norra Europa samarbeta mer för att stärka sin ställning. Regeringen presenterade nyligen en Kinastrategi, men väl så viktigt är att vi som land har en strategi för hur vi ska förhålla oss till den ekonomiska motorn i vårt närområde: Tyskland, skriver vd:n på Invest in Norrbotten. 

Det här är en opinionstext

Tyskarna står för omkring 10 procent av den svenska exporten och 17 procent av den svenska importen. Faktum är att svenska företag säljer nästan dubbelt så mycket varor till Tyskland som till Storbritannien.

På sätt och vis är Tyskland och Sverige perfekta sparringpartners, två länder med stora likheter som samtidigt kompletterar varandra. Det ena landet har rika naturtillgångar, det andra har fler invånare och större ekonomiska muskler. Tyskland är bra på kvalitetssäkring och processer, Sverige är bättre på innovationskraft och samarbetsförmåga.

Därför bör vi bygga vidare på det innovationspartnerskap som slutits mellan länderna, och som signerats av Sveriges statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Syftet med partnerskapet är att uppmuntra strategisk innovation inom områden där Sverige och Tyskland ligger i framkant, och där länderna tillsammans kan vara pådrivande inom EU.

I både Tyskland och Sverige står fordonsindustrin för betydande exportvärden. För att vi europeisk fordonsindustri ska ha en framtid krävs innovation och omställning till hållbara bränslen. Särskilt när det gäller elektrifiering av vägtrafiken finns unika möjligheter för ett svenskt-tyskt samarbete.

Batteriproduktion kan med fördel bedrivas i norra Sverige, där det tack vare vattenkraft och vindkraft finns riklig tillgång på grön fossilfri el och dessutom innovationskritiska metaller och mineraler. Tyskland kan dra nytta av dessa gynnsamma förutsättningar och bidra med investeringar.

Ett exempel på ett sådant svensk-tyskt samarbete är Northvolt, som i Skellefteå bygger Europas hittills största batterifabrik. Bakom satsningen står bland andra de tyska biljättarna Volkswagen och BMW.

Naturtillgångarna i Norrland skapar unika möjligheter för Sverige att locka investeringar, något som hela landet kan dra nytta av. Men det kräver att vi själva ser de tillgångar som vårt land har och marknadsför dessa internationellt. Industrietableringar i norr innebär att nya kvalificerade jobb skapas på orter som tidigare haft ett sviktande befolkningsunderlag. Med fler industrijobb ökar även behovet av privat och offentlig service. Vi får en positiv ekonomisk spiral som föder framtidsoptimism och ökat välstånd. Därför är en politik för att attrahera investeringar till norra Sverige den bästa regionalpolitiken – långt mer effektiv än stöd för att driva i grunden olönsamma verksamheter.

Även ur ett klimatperspektiv är det bättre att energiintensiva verksamheter förläggs i norra Sverige än i delar av världen med i huvudsak fossila energikällor.

Ska Sverige som litet land nå framgång bör vi betrakta hela norra Europa som en region, där olika länder har olika styrkor och där 83-miljonerslandet Tyskland är den klart största spelaren. Innovationspartnerskapet är ett första trevande steg men det behöver följas upp av investeringar och satsningar på ett utökat handelsutbyte. En utmaning är att öka intresset för det tyska språket i Sverige. Andelen som läser tyska i gymnasiet har sjunkit till tre procent, en genant låg nivå som vittnar om bristande insikt om Tysklands växande betydelse.

Tyskland blir ännu viktigare efter brexit, och därför behövs en tydlig strategi för hur Sverige ska alliera sig med Tyskland och bygga ett fördjupat samarbete.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.